Storöns Folkpark 70 år! Historien startade vid en pastoratskyrkostämma den 15 maj 1946

Ansökan om bygglov till byggnadsnämnden i Svegs köping den 16 januari 1947. Ett byggnadslov som tillstyrktes den 18 april 1947 varmed första spadtagen kunde tas för byggande av dansbana och serveringslokal. (Härjedalens kommuns arkiv)
Foto av författare

Mats Haldosén

Det är höst, kära vänner. September månad som får mig att tänka på Erik Axel Karlfeldts fina dikt om September (1886), höstmånaden som för gott vinkar farväl till sommaren och det med god hjälp av Karlfeldts utmärkta förmåga att behandla svenska språket.

”Septemberluft och septemberdag,
du samlat all sommarens fröjd, 
dess skönhet, dess färgprakt och solskensglans
hos dig nått sin strålande höjd.
Det är, som ett sista farväl du bjöd
i frukternas sötma och blommornas glöd,
Ty kanske vid nästa vindfläkt
du redan är vissnad och död.”

Jovisst. Sommaren är kort och det mesta regnar bort, sjunger ju Thomas Ledin i en av hans mest kända låtar och det, tycker jag med många, överensstämmer med gångna sommaren som tyvärr fört med sig gräsligt dåligt väder här i Härjedalen. Ypperligt tillfälle att då ägna sig åt författarskap. I mitt fall med det pågående bokprojektet ”Optimismens år – Sveg under 50- och 60-tal” där ett av avsnitten behandlar en jubilar som i sommar fyllt hela 70 år, nämligen Storöns Folkpark som lördag och söndag den 28-29 juni 1947 invigdes med glädje, pompa och ståt. I ett betagande sommarväder med strålande sol och nästan tropisk värme med närmare 2000 personer församlade.

Då ingen annan lokal media i somras uppmärksammade folkparkens historik delar jag med mig ett utdrag ur kapitlet och ett urval av bilderna om Storöns Folkpark som jag anser har en given plats i Svegs och Härjedalens historia. Idag sedan juli 2015 ombildad till en ideell förening. Det efter helhjärtat engagemang från den framlidne entusiasten i ordföranden Jonas Westfält. Syftet sades då vara att bevara och driva vidare den fina festplats som Storöns Folkpark är. Något dagens kassör i föreningen Thomas Pedersén och styrelsekollegan Peter Hurtig med glädje för vidare:

Det är många som anser att Storön i Sveg är en av Sveriges vackrast belägna folkparker. Det anser även vi och vi ser även att Storön har en stor potential som festplats. Det ligger vackert belägen vid Ljusnan precis vid infarten till Härjedalens största ort, tillika centralort. Möjligheterna är många. Storön är förberett att ta emot mycket folk på de evenemang som arrangeras.

Det finns serveringslokaler, kök, dansloge, en stor utescen, toaletter, uteservering och grönytor. Allt för att ett evenemang skall bli lyckat. Vi vill att Storön ännu en gång skall återta sin plats som en av de främsta festplatserna i Härjedalen och intilliggande kommuner. Vi vill även att Storön skall vara det självklara valet av festplats för både allmänna, privata samt företagsrelaterade nöjesevenemang. För att nå dit har vi påbörjat renovering av de lokaler som finns och arbetet fortsätter men vi ser gärna att fler krafter ansluter sig för att hjälpa till och åter sätta Storöns Folkpark på kartan.

Thomas och Peter, utmärkta exempel på svegare som inte räds utan vågar tro på förändring, och tillsammans med många andra eldsjälar bestämmer sig för att pånyttföda en i många år populär folkpark.

Invigningen 1947 startades upp med att under lördag den 28 juni se och lyssna till Olga Wikströms sångspel ”Scen ur fäbodlivet” som senare skulle uppföras på Skansendagen där en av skaparna bakom melodierna var kantorn och folkskolläraren Bertil Risberg. Bertil som dagen till ära hade med sig lokala aktörer som Annie Lindholm, Zaida Svensson, Yngve Westerlund och Fritz Frödin. Startdagen blev en succé och om Storöns Folkpark stod att läsa i Tidningen Härjedalens recension av anläggningen: ”genom sin säregna skönhet och belägenhet saknar den motstycke på våra breddgrader”. På söndagen höll köpingefullmäktiges ordförande Gottfrid Tånge invigningstalet där han framhöll att det inte är första gången som folk insett öns skönhet utan uppskattades redan i slutet av 1000-talet då kristendomen gjorde sitt intåg med bland annat planer på att förlägga en kyrka på Storön. Ett kyrkobygge som aldrig fullbordades genom den kamp som uppstod mellan asatron och Vite Krist, den kristna tron. Det som hade byggts upp under dagen revs ned under natten och så vidare.

1940-talets strävan för en folkpark på Storön startade på allvar vid en pastoratskyrkostämma i Sveg den 15 maj 1946. Ett sextiotal församlade svegsbor enades om att föreslå Svegs köping att överlåta sitt kontrakt på Storön till en ideell förening ”Ekonomiska Föreningen Storöns Folkpark”. Men det fanns förbehåll från kyrkans män. Prosten Gustaf Nordling ville ha garantier om god ordning och frånvaro från fylleri, vilket hörsammades av nykterhetsivraren och affärschefen Olof Berntsson, charkuteristen August Johansson (Slaktar-August) och järnvägsmannen Axel Hultqvist (farfar till nuvarande försvarsminister Peter Hultqvist) där den senare föreslog att annonsvägen i Tidningen Härjedalen avvisa notoriska bråkstakar med namn för kortare eller längre tid. Något som också skulle visa sig hände vid några tillfällen långt inpå 50-talet. Lagligheten i det, att massmedialt hänga ut portförbjuden person med namn, skulle idag onekligen falla pladask i mötet med rättsväsendet.

Överlåtelsen föll i god jord och pastoratskyrkostämman gav sitt förord. Senare på hösten 1946 den 7 augusti får föreningen borgenslån av köpingen på 30 000 kr varav 25 000 för dansbana och serveringskiosk samt 5 000 kr för byggande av pontonbro mellan Sveg och Storön. Den 5 september är pontonbron klar med hjälp av pionjärtrupperna från I 5 i Östersund. En pontonbro som fört över många artister till stora scenen på Storön, berömdheter som till exempel Delta Rythm Boys från USA som gästade Sverige flera gånger och i början av 50-talet gjorde stor succé med härligt jazziga ”Flickorna från Småland” på en klingande bruten svenska.

På nyåret den 16 januari 1947 ansöker folkparken om byggnadslov till två byggnader, en dansbana och serveringslokal, ritningar gjorda av byggmästare Valter Bergström från Lillhärdal. En ansökan som i april beviljades och på sommaren 1947 var det så dags för den både festliga och högtidliga invigningen av folkparken.

Fotnot: Axel Hultqvist var rälsbussförare vid SJ i Sveg som senare startade trädgårdsmästeri i den del av Sveg som kallas för Jerusalem där paret också bodde som många andra ”järnvägare”. Parets son Evert gifte sig med finlandsfödda Inez Kalunki och begåvades med en son som gavs namnet Peter som idag sköter Sveriges försvarsangelägenheter.

Förslag till dansbana, fasadritning av byggmästare Valter Bergström från Lillhärdal. Ett förslag som föll i god jord hos de beslutande. Den finns inte längre, blott ett minne, men hur många har inte dansat här, förlustat sig och hållit hårt om varandra – kind mot kind - i dansens virvlar. (Härjedalens kommuns arkiv)
Förslag till dansbana, fasadritning av byggmästare Valter Bergström från Lillhärdal. Ett förslag som föll i god jord hos de beslutande. Den finns inte längre, blott ett minne, men hur många har inte dansat här, förlustat sig och hållit hårt om varandra – kind mot kind – i dansens virvlar. (Härjedalens kommuns arkiv)
Thomas Pedersén till höger och Peter Hurtig på plats vid den serveringslokal som renoverats av ideella krafter (läs eldsjälar), belägen där Ljusnan delar sig nedströms med omkringliggande natursköna områden. Vackrare kan det inte bli. Foto: Mats Haldosén
Thomas Pedersén till höger och Peter Hurtig på plats vid den serveringslokal som renoverats av ideella krafter (läs eldsjälar), belägen där Ljusnan delar sig nedströms med omkringliggande natursköna områden. Vackrare kan det inte bli. Foto: Mats Haldosén

Prenumerera på min YouTubekanal

Morgan Grip – I kameralinsen med Härjedalen som utgångspunkt. Det är självklart helt gratis!