Gamla Apoteket – en historia i advent om specialgjord julglögg, mirakelmedicin, tingsrättsförhandlingar och en av de vackraste byggnaderna i Sveg

Gör som (fr.v) Barbro Johansson, Bibbi Unger, Marianne Sandström och Berit Poutiainen! Delta i bokprojekt ”Optimismens år – Sveg under 50- och 60-tal” och berätta om gamla kära minnen från den här tiden, allt från himmel och jord, genom att till exempel börja plocka fram album med foton som alla har sin berättelse innan de faller i glömskans arkiv och ta kontakt med undertecknad endera per mail mats.haldosen@gmail.com eller mobil 070-6865756. Foto: Mats Haldosén
Var hälsad Du Sankta Lucia, med ditt ljus som lyser upp i tidiga morgonmörkret. Carl Strömer (1907-1976) som from Lucia, tillika humorlagd, i sällskap med stjärngossen Barbro Johansson (Wåger). Gamla apoteket på Fjällvägen - 60-tal. Foto: privat

En av de vackraste byggnaderna i Sveg är onekligen gamla Apoteket längs Fjällvägen vid sidan av Torget som idag ägs av Svegshus med makarna Hans Erik och Pia Vallström på övervåningen medan det på bottenvåningen bedrivs olika företagsamhet. Till en början var fastigheten en mangårdsbyggnad ursprungligen från prästgårdstomten enligt beslut av Svegs församling den 24 juni 1869. 1906 fick fastigheten en tillbyggnad i form av flygel och på toppen av huset en kupol med en vimpel med årtalet för tillbyggnaden.

Här hade apoteket sin verksamhet 1872-1970. På 50- och 60-talet sysselsattes här femtontal personal, alltifrån apotekare, farmaceuter, apotekstekniker, apoteksbiträden och springpojkar. I pågående bokprojekt ”Optimismens år – Sveg under 50- och 60-tal” berättar fyra anställda om arbetet, kamratskapet och roliga händelser från den här tiden.

Glada upptåg som till exempel Luciafirandet, lussebullar och pepparkakor samt inte minst apotekstekniker Carl Strömers specialgjorda julglögg, en särdeles njutbar upplevelse, smakrik med känsla av högre höjd och behaglig rymd. Något apoteksteknikerna Barbro Johansson, Bibbi Unger, Marianne Sandström och Berit Poutiainen minns med glimten i ögat när jag träffar dem för en längre intervju som del i kommande skrift. Här ett annat exempel:

Ett rejält skratt fick vi oss verkligen, den dagen då en blyg man (med all respekt för honom) med försiktiga steg tog plats vid butiksdisken och artigt frågade en av oss unga apotekstekniker efter ”överrockar”, har ni sådana? Nej, det har vi tyvärr inte. Det bästa är om Ni går upp till Kyrkogatan, där finns två affärer som säljer överrockar, Anderssons och Lagerköp. Nej, nej, viskade Mr Blyger, jag menar ”sådana man trär på”. Varpå den unga apoteksteknikern vaknade till liv och fattade galoppen. Det är ju kondomer han ska ha, och vilket stämde, men hur många? Ett dussin? vilket nu mannen missuppfattade som tusen? Sade Ni tusen? Ja, då blir det mycket av verkstad! På den här tiden på 50-och 60-talet var det för många män lite genant att bland andra kunder köpa kondomer. Oftast gjordes detta med viskningar, dock icke förhöjd röst, det var otänkbart. Det har nu RFSU sedan många år lyckats ändra på med information och upplysning.

För Barbro, Bibbi, Marianne och Berit fanns det tre viktiga kommunicerande kärl som odlade en trivsam arbetsmiljö på gamla apoteket: kamratskap på jobbet och fritiden, noggrannheten, det professionella hantverket av mediciner och bemötandet av kunden. Kunna ha roligt även på fritiden, noggrannheten att med fingerfärdighet kunna lägga en degsträng på pillerbrädan och trycka till/snitta fram små piller som följd, balansvågen, morteln och pistillen samt vika pulverkapslar av vaxat papper för att inte glömma Soln-Anders mirakelmedicin. Ett hantverk som idag ersatts av inplastade piller och datorer. Bemötandet av kunden var också prio ett. Så mycket trevligt folk vi lärde känna i den härliga apoteksatmosfär som då rådde.

Ja, det var riktigt roligt att gå till jobbet betonar Barbro, Bibbi, Marianne och Berit som passar på att nämna arbetskollegor, apotekstekniker som också var med på den här tiden: Karin Brandvold (1908-1976), Gertrud Engström, Inger Härjerud, Monica Jonasson, Eva-Britt Rolfsson och Carl Strömer (1907-1976) samt Kickan Lind (1931-2001) som var farmaceut närmast apotekarna Thor Carling (1907-1980) och Märta Dixelius. Fina minnen har de också av springpojkar som t.ex. Jan Hedlund, Erik Söderqvist, Jan Hjelm (1950-2007), Per Edvin ”Piller” Persson och Robert ”Lill-Töva” Westling (1951-1993). Avslutar de pigga damerna vår träff en kall men solig novemberdag i hjärtat av Sveg.

Gör som (fr.v) Barbro Johansson, Bibbi Unger, Marianne Sandström och Berit Poutiainen! Delta i bokprojekt ”Optimismens år – Sveg under 50- och 60-tal” och berätta om gamla kära minnen från den här tiden, allt från himmel och jord, genom att till exempel börja plocka fram album med foton som alla har sin berättelse innan de faller i glömskans arkiv och ta kontakt med undertecknad endera per mail mats.haldosen@gmail.com eller mobil 070-6865756. Foto: Mats Haldosén

Gör som (fr.v) Barbro Johansson, Bibbi Unger, Marianne Sandström och Berit Poutiainen! Delta i bokprojekt ”Optimismens år – Sveg under 50- och 60-tal” och berätta om gamla kära minnen från den här tiden, allt från himmel och jord, genom att till exempel börja plocka fram album med foton som alla har sin berättelse innan de faller i glömskans arkiv och ta kontakt med undertecknad endera per mail [email protected] eller mobil 070-6865756. Foto: Mats Haldosén

Apotekare Oscar Jonsson och hans hustru Anna
Gamla Apoteket har en lång historia. Ett intressant avsnitt är apotekare Oscar Jonsson (1858-1908) och hans hustru Annas inverkan på utformningen av apotekshuset. När Oscar och Anna anlände från Sunne i Värmland till Sveg i september 1904 tyckte Anna att apotekshuset såg slitet ut. Att bygga till och rusta upp apotekshuset var en nödvändighet. Två år senare var upprustningen och tillbyggnaden klar.

Oscar Jonsson hade köpt apoteksrörelsen, apotekets inventarier och lager av företrädaren apotekare Karl Wilhelm Bergholtz (1838-1903). Oscars företrädare ägde dock inte apoteksfastigheten. Den tillhörde fru Märet Olsson Clementsson, vid den här tiden bosatt i USA men ursprungligen från byn Gunneby i Dalby församling i Värmland. Märta, som var född 1844 hade tidigare varit hushållerska till apotekare Philip Wilhelm Liedén (1832-1886) från Härnösand. När Liedén tillträdde apoteket 1872 betalade han ett vederlag för nämnda byggnad till församlingen. Men den första december 1873 hände något som kom att förändra apotekare Liedéns liv. Då anlände pigan Märet till Sveg och blir hushållerska till den unge ogifte Philip. Märet lockad att komma till Sveg av yngre systern Carin, f. 1851, som anlänt till Sveg som piga redan den 4 november 1871. Mellan den unge apotekaren och Märet uppstod en kärvänlig vänskap. När så apotekaren drabbades av sjukdom upprättade han i januari 1886 ett muntligt testamente som bevittnades av tre personer. Philip Wilhelm Liedén hade bestämt att ”hela hans qvarlåtenskap utan något intrång från hans arfvingar skall tillfalla trotjenarinnan Märet Olsdotter, bördig från Dalby i Wermlands län”. Testamentsvittnen var Liedéns biträdande apotekare provisor Claës Ölander, handlanden Gustav Bedoire och handlanden Per Graan från Överberg.

Apotekare Liedéns testamente ifrågasätts
I augusti 1886 avlider apotekare Liedén. Två gånger får de tre testamentsvittnena ställa upp i Svegs tingsrätt. Det fanns tydligen oklarheter angående apotekstomten, hur Märet Clementsson Olsdotter blivit ägare till fastigheten. Ifrågasattes om överlåtaren, apotekare Liedén, haft laga rätt till att överlåta fastigheten till hushållerskan Märet. Man hänvisade till ett tidigare kyrkostämmoprotokoll från maj 1872 att tomten för all framtid skulle vara kommunens egendom. Men det kom dock inte med i köpehandlingarna och överkorsat i protokollet. Kontraktsprost P.O. Frändén i Brunflo och organisten B.M. Linnér tillfrågades varför protokollet hade ändrats? B.M. Linnér svarade att han helst ville glömma saken. Det svaret föll inte i god jord utan yrkades på att kommunen skulle vidta åtgärder för att utreda saken. Den utredningen kom att ta sin tid. Slutfacit blev dock att apotekare Liedén hade varit i sin fulla rätt 1886 att göra vad han ville med fastigheten. De styrande i Sveg var av annan uppfattning men hade inte reglerat det i ett bindande avtal.

Oscar Jonssons köp av fastigheten avslutades inte förrän i februari 1906. Då kom Märet, som efter apotekare Liedéns bortgång emigrerat till Amerika, till Sveg för avslutande försäljning. I en anteckning från 29:e januari skriver Oscar Jonsson ”På aftonen hos Bromée med Märet då handlingarna underskrefvos och handslaget och ett glas punsch togs”.

Märet kunde nu återvända till USA med en för den tiden ansenlig summa pengar. Hela 12 450 kr. Den som hade 12 450 kr år 1906 kunde köpa lika mycket varor och tjänster idag 2017 (mätt med konsumentprisindex) till ett belopp av 710 745 kr. Vart Märet tog vägen i USA har varit svårt att finna. Men i fantasin uppenbaras en kvinna, som från fattiga förhållanden, torpardotter från Värmland, genom livets resa drar till Amerika, inte fattig, men fri, självständig och med pengar på fickan. Det är nästan så att man fantasin kan se Märet i Monica Zetterlunds rolltolkning av Ulrika från Älmeboda socken i Småland i filmen Utvandrarna  (Wilhelm Moberg), där hon stolt går gatan fram och visar upp sin amerikanska elegans med hatten på svaj och nygift med amerikansk frikyrkopastor.

Oscar Jonssons intresse i Svegsbygden och engagemang i järnvägsbygget
Beslutet att förlänga inlandsbanan från Orsa till Sveg innebar en stark tillväxt av orten och därmed dels ökad omsättning i apoteket, dels ökade fastighetsvärden. Men Oscar kände sig ändå inte helt säker på att apoteksverksamheten skulle vara tillräckligt lönsam för att klara de ambitioner och förhoppningar han hade. Hösten 1905 blev han liv- och brandförsäkringsagent för försäkringsbolaget Victoria och olycksfallförsäkringsagent för bolaget Skandinavien. Så sent som 1 februari 1908 tillträdde Oscar, då knappast av ekonomiskt tvång, tjänsten som maltdryckskontrollant vid ångbryggeriet i Sveg, samma syssla som han tidigare hade haft vid de båda bryggerierna i Sunne.

Oscar hade hela tiden ett stort intresse i Svegsbygdens utveckling och ortens anslutning till järnvägsnätet. När järnvägslånet var beviljat av regeringen sommaren 1905, vilket betydde klartecken för banans byggande, reste Oscar tillsammans med landsfiskalen Olof Bromée till ett informationsmöte i Falun för uppföljning av skeendets gång. Under 1907 besökte familjen ofta det pågående järnvägsbygget i Svegs närhet, bland annat byggandet av järnvägsbron över Ljusnan. Oscar fick aldrig själv se den färdiga järnvägen. Den invigdes 1909 med pompa och ståt av kung Gustaf V, året efter apotekare Jonssons bortgång.

Luciafirande på gamla apoteket. Traditionell samling kring julglöggsgrytan, kaffet, lussebullarna och pepparkakorna. Från vänster Monica Jonasson, Karin Brandvold, praktikant Kerstin Hedberg, Marianne Sandström och en skymt av Berit Poutiainen med sina två barn Helena (t.v.) och Christina. Foto: privat

Tillbyggnaden av apoteket stod klar 1906 efter idogt arbete av stenhuggare och snickare samt kvinnor som ställde upp som ”brukarslängor”, dvs hjälpte till med att vara hantlangare och servera mat till jobbarna. Fotot visar Apotekets baksida, sett från Kyrkogatan, och del av Fläcksberget som skymtar till höger i bakgrunden. Foto: privat

Tillbyggnaden av apoteket stod klar 1906 efter idogt arbete av stenhuggare och snickare samt kvinnor som ställde upp som ”brukarslängor”, dvs hjälpte till med att vara hantlangare och servera mat till jobbarna. Fotot visar Apotekets baksida, sett från Kyrkogatan, och del av Fläcksberget som skymtar till höger i bakgrunden. Foto: privat

Se så grann den blev, den ståtliga fastigheten. Här apotekets framsida mot Fjällvägen. På toppen av huset en kupol med vimpeln med årtalet för tillbyggnaden 1906. På övervåningen hade apotekarfamiljerna sin bostad medan själva apoteket fanns på nedre våningen. Sannolikt är det apotekare Oscar Jonsson med familj som ses på fotot. Oscar Jonsson var apotekare 1904-1908. Apoteket är tillbyggt och gamla svenska flaggan vajar till vänster om de gungande barnen, flaggan med blått kors och gul bakgrund. 1906 beslutade Riksdagen att den skulle fasas ut och istället anta gult kors med blå bakgrund som ett resultat av unionskrisen 1905 och brytningen med Norge. Foto: Privat

Se så grann den blev, den ståtliga fastigheten. Här apotekets framsida mot Fjällvägen. På toppen av huset en kupol med vimpeln med årtalet för tillbyggnaden 1906. På övervåningen hade apotekarfamiljerna sin bostad medan själva apoteket fanns på nedre våningen. Sannolikt är det apotekare Oscar Jonsson med familj som ses på fotot. Oscar Jonsson var apotekare 1904-1908. Apoteket är tillbyggt och gamla svenska flaggan vajar till vänster om de gungande barnen, flaggan med blått kors och gul bakgrund. 1906 beslutade Riksdagen att den skulle fasas ut och istället anta gult kors med blå bakgrund som ett resultat av unionskrisen 1905 och brytningen med Norge. Foto: Privat

Så här ser den välbevarade och välskötta fastigheten ut idag som under nära på ett sekel (1872-1970) inrymde apoteksverksamhet i Sveg. 1971 flyttade den in i ICA köpcentrum och detsamma år förstatligad och återtagande av namnet Apoteket Tjädern. Idag privatiserat. Först ut som apotekare i fastigheten längs Fjällvägen blev unge apotekare Philip Liedén som omnämns i reportaget. Erbjudandet hade först gått till Olof Sellin, licensierad apotekare i Vemdalen, men denne avlider den 29 oktober 1869 i lunginflammation och budet gick därför till Philip Liedén som startade upp apoteksrörelsen 1872. Foto: Morgan Grip

Så här ser den välbevarade och välskötta fastigheten ut idag som under nära på ett sekel (1872-1970) inrymde apoteksverksamhet i Sveg. 1971 flyttade den in i ICA köpcentrum och detsamma år förstatligad och återtagande av namnet Apoteket Tjädern. Idag privatiserat. Först ut som apotekare i fastigheten längs Fjällvägen blev unge apotekare Philip Liedén som omnämns i reportaget. Erbjudandet hade först gått till Olof Sellin, licensierad apotekare i Vemdalen, men denne avlider den 29 oktober 1869 i lunginflammation och budet gick därför till Philip Liedén som startade upp apoteksrörelsen 1872. Foto: Morgan Grip

Källor: Hans ”Hans Ersa” Eriksson (1928-2017), dokumentation i kommunens arkiv, sparade skrifter av framlidna Svante Roos (1939-2001) och Sune Månsson (1940-2002) som i slutet av 90-talet jobbade med intressanta projekt vid Arbetscentrum i Sveg och ABF Härjedalen angående byggnader i Sveg och en skrift om Amerikaemigranterna under ledning av Axel Thunell.

ANNONS: