Vad gör ni med er fritid? Sitter ni i soffan och tittar på något värdelöst TV-program, samtidigt som ena handens tumme scrollar igenom alla fasader på Facebook? Vad gör ni, som tycker att ”det händer aldrig nånting här, det finns aldrig nånting att göra”. Vad gör NI åt saken? Vad gör ni för att era barn ska få en meningsfull fritid? Vad gör NI för att kommande generationer ska få en levande glesbygd att förvalta, såsom tidigare generationer har givit oss?
Glesbygden behöver föreningar och föreningar behöver eldsjälar. Det finns eldsjälar, men ovetenskapliga siffror från min egna uppskattning gör gällande att det går ungefär 1500 Games of throne-åskådare per föreningseldsjäl. Ni vet en sån där eldsjäl som lägger timmar och åter timmar på oavlönat arbete för något de verkligen brinner för och för något som alla i hela samhället kan dra nytta av. Eldsjälarna blir färre och färre, ändå förväntas det av samhället, dvs oss själva, att alla dessa aktiviteter som bärs upp av eldsjälarna ändå ska existera.
Det SKA finnas ett fotbollslag, dit vi kan lämna över våra barn några timmar varje vecka så att vi kan få dyrbar ”egentid”. Det SKA finnas preparerade skidspår, när vi får för oss att börja träna inför Vasaloppet. Det SKA finnas organiserad simträning i bygdens ståtliga badhus, så att våra barn inte drunknar på campingsemestern när vi ligger halvt dyngraka i våra husvagnar. Det SKA finnas välsladdade skoterleder som vi kan kritisera så fort det har snöat en millimeter. Det SKA anordnas danser och nöjesliv i bygdegårdar och folkparker, så att vi kan förlusta oss (men jävlar i helvetet om inträdet är för dyrt, då stannar vi hemma och super skallen i bitar till tonerna av hjärndöd musik från Spotifys gratisversion).
Vi ställer krav och förväntningar på samhället, men vad är vi beredda att ge tillbaka?
Det kan ta emot att jobba ideellt. Tid är ju pengar, men utan de här ideella insatserna så stannar ju samhället. Att så få människor förstår det är för mig en gåta. Det där ideella arbetet ger ju dessutom så otroligt mycket tillbaka.
Att se glädjen i ögonen på den där lille hockeykillen när han gör sitt första mål, han som DU lärde åka skridskor.
Att höra pistmaskinen hosta igång lagom till sportlovet, efter en hel helgs skruvande, för att sedan se de takboxutrustade bilarna rulla upp till den lokala skidbacken.
Att se kön ringla lång av festsugna människor till den lokala folkparken, efter att du och några kamrater, med samma galna tro på att det ska gå att hålla en folkpark igång, har lagt ned massvis med timmar på att göra parken snygg och prydlig.
Har du läst ända hit så är jag tacksam. Sysslar du redan med ideellt arbete i någon form? Bra gjort, fortsätt så!
Till er andra; stäng av Netflix och Facebook och ta en funderare på vad DU kan bidra med för att vår bygd ska överleva, frodas och utvecklas. Gör det. Nu.
