Möt Holger Jonasson – 42 år i Härjeåns tjänst

Han åker 3000 mil i tjänstebilen varje år, han har skrämt en fd. VD med dynamit och han har åtgärdat strömavbrott i 47 minusgrader.

Möt Holger Jonasson, mannen som just nu har jobbat längst inom Härjeåns koncernen, där personalomsättningen är mycket låg.

Den 24 april 1973 började Holger Jonasson sin anställning som linjemontör på Härjeåns. Detta efter att ha gått en fyra månader lång utbildning genom arbetsförmedlingen som var inriktad mot linjemontage.

– Härjeåns hade lite folk då så jag hoppade på utbildningen och fick sedan frågan om jag ville ha jobb och det ville jag ju. Det var en bra utbildning, berättar Holger som hade Jan-Olof Westfält som lärare.

– Jag var 21 år då när jag började och sedan har jag blivit kvar, jag har inte tagit mig härifrån, skrattar han.

42 år inom samma företag är imponerande men Holger tonar blygsamt ned sin långa anställningstid.

– Det är inget ovanligt i det här företaget, mellan 40-45 års anställningstid är vardagsmat. Jag tror att de som börjar som linjemontörer är personer som älskar att vara utomhus, till exempel jägare och fiskare. Nog för att det kan vara jäkligt ibland när det är dåligt väder, men det ger ändå en frihetskänsla att få jobba utomhus, funderar Holger som själv både jagar och fiskar på sin fritid.

Sedan tio år tillbaka jobbar Holger som kundtekniker men vi håller kvar vid linjemontörsarbetet och han får berätta om utvecklingen som har skett genom åren, samt minnesvärda händelser.

– När jag började var det mycket kroppsarbete med handgrävning och vi reste stolpar för hand. Vi gick mycket och bar på utrustning. Vi var riktiga kraftkarlar! Idag är arbetet mer inriktat åt teknikhållet och det finns ju betydligt fler hjälpmedel idag, till exempel arbetskorgarna på traktorgrävarna är det bästa hjälpmedlet som linjemontörerna har fått. Den kommer att spara många kroppar, säger Holger.

– Jag kommer ihåg en gång när en sjukgymnast skulle titta på hur vi jobbade. Hon skrek rakt ut när vi stod uppe i stolparna: ”så där får ni inte göra!” när vi gjorde både lyft och vridningar medan vi hängde baklänges i bältena. Men hur skulle vi göra då, funderar Holger som tidigt fick lära sig att en linjemontör måste kunna allting.

När vi kommer in på minnesvärda händelser förflyttar vi oss tillbaka till nyårsnatten 1979, när kylan släckte elnätet i hela Svegsområdet.

– Det var 47 grader kallt i Älvros när vi var ute och jobbade den natten. Rubbet hade slagits ut så vi fick dela upp östra och västra Sveg för att sedan starta upp ett område i taget. Det var efter det som vi började byta ut elledningar mot grövre, det blev en väckarklocka, berättar han.

Men hur kunde ni få någonting gjort när det var så kallt?

– För en linjemontör är ingenting omöjligt, har jag fått lära mig. Vi var fyra man som jobbade och vi var ute en kvart i taget, sedan var vi tvungna att gå in och värma oss, berättar Holger som även minns glädjen han kände när elnätet började hoppa igång igen.

Det blev drygt 30 år som linjemontör innan en sliten axel satte stopp för fortsatt arbete i stolparna. Holger fick nya arbetsuppgifter och är sedan tio år tillbaka kundtekniker, där han bland annat jobbar med service på elmätare, avstängningar samt kabelvisning.

Han är inne på sin tredje VD och berättar att VD Karlsson tillhörde den äldre skolan.

– Karlsson, det var gamla stammen det. Han ville nästan att man skulle stå i givakt när han kom. Han var säkert bra på det han gjorde, man hade inte så mycket kontakt med ledningen på den tiden. Dök han upp så tog vi fram dynamitlådan för han var livrädd för dynamit. Då drog han iväg snabbt som ögat i sin flotta Mercedes, skrattar Holger.

– Sedan blev det skillnad, menar Holger som nämner att VD:n Karl-Erik Olofsson gärna ville vara en i gänget och även nuvarande VD:n Sten-Olof Salomonsson får beröm för sitt ledarskap.

– Vi måste ju hjälpas åt allihop om företaget ska fungera, säger Holger som även nämner hälsovård, friskvård och massage som bidragande anledningar till att så många trivs inom företaget.

– Stressen finns ju dock kvar, det är svårt att vara på flera ställen samtidigt, men stress finns ju överallt idag, det är ju absolut inte bara inom det här företaget, säger han.

Pensionen skymtar nu bakom hörnet, eller?

– Det är privatekonomin som styr det där. Jag ska sätta mig ned och räkna när jag fyller 64, ser det bra ut så slutar jag vid 65, annars fortsätter jag till 67 år. Det gäller att göra sig så skuldfri som möjligt innan, men även om man är skuldfri så ska man ju ändå leva, man ska ha Looslimpa och Färilakorv ändå, säger Holger som håller formen med skidåkning, cykling och löpning.

För det var ju som kraftkarl han en gång började inom Härjeåns och vad var det linjemontörerna gick under för smeknamn nu?

– Blötbukar, men skriver du det blir jag strypt! Eller förresten, det är ett glatt gäng. Det är ge och ta, så det där kan jag äta upp med glädje, avslutar Holger Jonasson innan han slänger sig in i firmabilen för att dra iväg på ännu ett uppdrag i Härjeåns tjänst.