Enocksson som föddes i Västgötska Älgarås 1892 gjorde sig allmänt känd i landet under namnet den enögde vargjägaren och rörde sig under några år i trakterna häromkring Sveg. Historierna om honom är många och i en föreläsning på biblioteket i Sveg presenterade Christer Westerdahl häromkvällen sin berättelse om denne man som i synnerhet levde på sitt eget sätt.
– För att leva som Enocksson gjorde måste han ha stått ut med ensamhet, kanske hade han ett drag av eremit, förklarar Christer Westerdahl. Han var inte osocial på något sätt, han uppskattade tvärtom i stort sett alla former av umgänge. Han var minst sagt noggrann, oerhört envis och lyssnade sällan på andras goda råd. Han var allmänt sett en så kallad skrupulöst tillförlitlig person av den gamla skolan, en rejäl karl.
Enocksson var inte bara en skicklig jägare, han var även en påhittig person och hans små hyss kan fortfarande ses ute i naturen på de platser han slagit sig ner under åren.
– Han flätade ihop små björkar som sedan växte upp och de kan man fortfarande se lite här och där, berättar Christer Westerdahl. Han grävde också en kanal på närmare 600 meter mellan två tjärnar för att få upp fisken till en av de skogskojor där han slagit sig till ro för en tid.
På jaktområdet var han kunnig och utomordentligt skicklig och ibland också mycket lyckosam, trots att han bara hade ett öga. Hans omvittnade envishet ledde under perioder till svält och en hel del svåra situationer som säkert skulle ha knäckt vem som helst.
När Enocksson blev till åren och flyttade in på pensionärshemmet upphörde han omedelbart med att snusa. Av den enkla anledningen att han inte ville att vårdbiträdena skulle behöva städa efter hans snusande. Det var också på pensionärshemmet i Mora han avled den 2 december 1977.
