Ett påskägg fyllt med en bildkavalkad svegshistoria – ånglok, spanska sjukan och familjen Flinta
Svegs sjukstuga, föregångaren till Svegs länslasarett, bedrev här sjukvård 1901-1933. Här överfylld av patienter drabbade av Spanska sjukan 1918-1920 med doktor Oskar Ludvig Svenonius i bakgrunden med sjuksyster och biträden. Till råga på allt under det dramatiska året 1918 lades även patienter in med difteri som var en annan epidemisjukdom (annan benämning äkta krupp) som drabbade närmare 28 000 personer i Sverige. Fastigheten till sjukstugan finns kvar, adress Ögränd. Mer om Svegs sjukstuga finns att läsa i boken ”Härjedalingarna, sjukvården och hälsoarbetet 1924-2014” av undertecknad.
Så här inför påskfirandet bjuder författaren Mats Haldosén på helgläsning i form av en bildkavalkad över Svegs historia från det att ångloken anlände Sveg och Härjedalen fram till 60-talet.
Axplock här och där i fotomaterialet som varit del av Haldoséns välbesökta föredrag på Svegs bibliotek och Bäckedals folkhögskola.
Bildkavalkaden presenteras i kronologisk ordning med undantag från inledningsvis ”Spanska sjukan” som drog fram över Sverige sommaren 1918 och ebbade ut 1920. En pandemi som kom i tre vågor, varav den andra i slutet av 1918 var den dödligaste, och totalt skördade pandemin 37 573 människors liv, varav 1 200 i Jämtlands län. I procenttal 0,6 procent av Sveriges befolkning 5,8 miljoner.
Över hela världen mellan 50 och 100 miljoner avlidna. Till och med drabbade pendemin Arktis och Söderhavsöarna.
Pandemier har i alla tider förekommit i mänsklighetens historia.
Nu har vi en ny pandemi att brottas med – corona – som vänt upp och ned på vår tillvaro. Alltifrån oro, ängslan, ensamhet, stanna hemma, karantän, tvätta händerna noggrant, hålla distans till varandra, inte hälsa på våra äldre som är sårbara för viruset, besöksförbud på äldreboenden och de alltför många som fått intensivvård varav hundratal avlidit till följd av coronaviruset.
Virusets oerhörda påfrestning på samhällsekonomi, arbetsmarknad, företag, affärer, regering och myndigheter. Och ännu har inget vaccin framställts som kan ta död på detta elakartade virus, osynligt för våra ögon. Hoppet går nu till alla de forskare och vetenskapsmän världen över som försöker knäcka koden till coronaviruset, covid-19, och sätta stopp för det stigande antalet döda världen över och i Sverige.
När det gäller pandemin Spanska sjukan 1918-1920 svepte den med sig oerhört många människoliv. Viruset drabbade främst unga vuxna män och hade förmågan att ta sig längre ner i lungorna än vanliga influensavirus. På den här tiden fanns ingen kunskap om viruset, ej heller botemedel och behandlingsmöjligheter.
”Spanska sjukan uppstod inte i Spanien som man kan tro av namnet. Det var det land där den först fick stor pressbevakning. Landet var neutralt, medan de krigförande länderna blockerade mycket av rapporteringen i medierna om influensan för att inte skada stridsmoralen bland soldater och vanligt folk, och därför kom Spanien att framstå som epidemins centrum. Pandemin uppträdde nästan samtidigt i Europa, Asien och Nordamerika, och de speciella förhållandena under första världskriget med truppförflyttningar och stora militära anhopningar kan ha bidragit till att influensan spreds hastigt och med stor kraft. Spanska sjukans virus har gått att väcka till liv med idogt molekylärarkeologiskt arbete. Den genetiska koden är nu känd i sin helhet. Virus som orsakat senare pandemier består till största delen av genetiskt material med ursprung i spanska sjukans virus.” (Källa: Läkartidningen nr 24-25/2006)
När spanska sjukan kom till Sveg
Här finns en mycket intressant artikel att läsa på nätet. Rekommenderar ”När Spanska sjukan kom till Sveg” av Helena Bure Wijk som har härjedalsanknytning. Bosatt i Västerås och gymnasielärare i ämnet Historia som hon håller varmt om hjärtat samt släktforskat i mer än 30 år och hängiven DNA-forskare. Helena hälsar Er alla varmt välkomna att ta del av artikeln på nätet. När spanska sjukan kom till Sveg➜
Från ånglok till familjen Flinta
Tåg på järnvägsbron på väg till Svegs järnvägsstation med Ulvkälla och Tällberget i bakgrunden. Gamla tidens ånglok med sitt tuff-tuff som hördes vida omkring. Järnvägsbron, idag benämnd Mankellbron, anlades 1908 som var sista etappen att nå fram till järnvägsstationen. Sträckan Orsa-Sveg.Svegs järnvägsstation i sin linda. Här med persontåg redo att avgå till Orsa för vidare färd till kungliga hufvudstaden som blev en dryg strapats med många timmar ombord.Orsa-Herjeådalens järnväg (OHJ) invigs den 9 juli 1909 av Konung Gustaf V med många församlade på plats vid järnvägsstationen. En stor dag för Härjedalen på många vis. Nu skulle kommunikationerna med andra orter äntligen bringa näring och kontakt med omvärlden. Den 1 januari 1919 förstatligades järnvägen fram till 1993 då Inlandsbanan AB tog över verksamheten.När järnvägen var på plats kom en infrastruktur att växa fram i samhället. En institution fanns redan på plats, bankväsendet. Helsinglands Enskilda bank var först ut i den här byggnaden 1899. 1919 flyttar så Svenska Handelsbanken in i lokalerna. Vackert foto när vintern är som bäst.Intressant foto från 1913 från kyrktornet av svegsfotografen Oscar Olsson som i förgrunden visar bygget av fastigheten som stod klar 1914 och sedermera kom att inhysa postkontor och för många minnesglada Forslins livsmedelsaffär, idag populärt kallat Rosa Huset. Till höger grunden till Sparbanken vars fastighet stod klar 1913. Onekligen ett snabbygge, fanns säkert peng för det. Ett av många foton som intresserat många församlade vid de hittills genomförda föredragen.Ett apotek är samhället givet. Här gamla apoteket under tillbyggnad 1906. Apoteket redan på plats 1870. Byggnad som ursprungligen låg på prästgårdens tomt. Snickare och stenhuggare i färd med bygget och med kvinnor som stod för marktjänsten, förplägnad och var också hantlangare för diverse uppgifter.Undervisningsväsendet hade också sin givna plats i samhället efter 1842 års skolstadga med obligatorisk primärskola som skulle ge barn baskunskaper i olika ämnen. På fotot längst ner till vänster ”Småskolan” årskurs 1-2 i de lokaler som tidigare varit sockenstuga och tiden efter Småskolan förvandlat till bibliotek. När folkskola först inrättades i Svegs socken går inte att fastställa på grund av prästgårdsbranden 1870 då kyrkostämmoprotokoll gick upp i rök. Det vi vet är att undervisning för svegsbarnen bedrevs i Överberg med start 1865. Vårterminen 1888 flyttar så eleverna från Sveg i årskurs 1-2 ner till sockenstugan mitt emot Svegs kyrka. Vårterminen 1899 flyttar årskurserna 3-6 till den nybyggda ”Storskolan” i Sveg.”Storskolan” för årskurserna 3-6. Färdigbyggd senhösten 1898 och inflyttningsklar vårterminen 1899. Vacker byggnad på platsen för idag ”Punkthuset” nära korsningen Härjedalsgatan-Dalagatan. Tornbyggnad med på övre våningen lärarbostad, tre rum och kök. På nedre våningen rymlig skolsal, slöjdsal, materielrum och avklädningsrum.Gatumiljö före 1910 baserat på det faktum att fastigheten till konditoriet, sedermera kaféet med ölstuga ”Ölan”, finns inte med på fotot. Stod klar 1910.Gatumiljö efter 1910. För många var det slitigt och arbetsamt. Långa dagar med usla löner. För andra leverne utan större bekymmer, goda tider för den som ekonomiskt var välbeställd. Skillnaden mellan fattig och rik tydlig som med tiden genom sociala och ekonomiska reformer formade samhället till det bättre.Svedbergs bokhandel med folk som köar för att köpa lotter. Uppgiftslämnare Greta Werner (1896-1995) med sitt unika minne och berättelser i boken ”Älskade Sveg – samtal med Greta Werner” av undertecknad (1991).Bokhandlare Svedberg med sin hund. Vanligt på den här tiden att ta med sig djur och poserande på allehanda vis i svegsfotografen Oscar Olssons fotoateljé vid Kyrkogatan, nära Dalagatan.Underbart foto. Kolare komna direkt från kolmilan. Kanske finns det någon läsare som känner igen männen på fotot?Kortspelande herrar med ess i ärmen. Kanske finns även här någon läsare som känner igen männen på fotot?Ingen blyger här. Pilsnerdrickande herrar på gott humör. Känns någon igen?Kortspel och pilsnerdricka? Nej, för många kvinnor bestod vardagen av att skala och diska under stora ojämlika förhållanden i samhället.Atlet från 1914 med BMI, bröst och midjemått index, som idag sannolikt skulle ifrågasättas av läkare och hälsoinstitut. På tiden för fotot var en atlet ett mått på styrka och pondus, helt enkel välmående.
Dammode 1915. Fröken Wiström i stilenlig keps med solsken i blick.
Lily Crantz, vackert klädd med muff som värmer händerna. Ett måste i det under vintern kalla Sveg.
Som en följd av järnvägens ankomst och därigenom inflyttade från övriga Sverige ökade antalet fastigheter i Sveg. Fastigheten till höger byggdes 1916 av Sven Englund från Piggen i Ängersjö, känd som den att ha ivrat för en järnväg mellan Ljusdal och Sveg som inte blev av. Till en början bostäder som långt senare blev Hotell Härjedalen, än idag levande med sin speciella interiör. Värt ett besök.Stadsplan från 1922. Sveg med sina karakteristiska rutmönstrade gator likt avenyer och streets. Ordning och reda i det gamla municipalsamhället (1908-1937) som blev köping på nyårsafton 31 december 1937.Amerikahuset i hörnan Svegsgatan/Helagsgatan som fått sitt smeknamn efter två bröder från Sveg som återvände från Minnesota i USA till Sverige. En vid namn Andreas Eriksson (1883-1956) och den andre Martin Eriksson, född 1886 medan dödsfallsårtalet är oklart då Martin senare återvände till USA. Bröderna byggde huset som stod helt färdigställt 1922. Tre våningar hög med balkong på respektive våningsplan i den del av Sveg som går under benämningen Kåkstaden.Vackert flygfoto. Svegs aveny Champs Elysées, dvs Härjedalsgatan, korsande en rad tvärgator och bärande på de vackra popplarna längs gatan. Foto från mitten av 30-talet baserat på det faktum att Svegs Högre Folkskola, senare Samrealskolan, finns inte med på fotot till vänster. Byggnaden stod färdig 1938 för start av undervisning på höstterminen.Bilismens inträde i Svegsbygden. Tuffa grabbar med ståtlig hatt undantaget chauffören som valt keps. På spännande bilutflykt och kanske – vem vet – dans på kvällen som efterrätt. Där bakom syns kaféet som i folkmun blev känt som ”Ölstugan”, i hörnet av Kyrkogatan-Herrögatan.Talande foto från järnvägsbron med pälspåklädd resenär i bilens baksät och en skinnklädd chaufför med keps. Kanske en Stor-svegare på bilutflykt? Mannen med vit pälsmössa? Men vem är egentligen en Stor-svegare? Är denne någon slags urinvånare? Utsprungen från ort och plats generationsvis bakåt i tiden? I likhet med byarna i Härjedalen som kan blicka bakåt till gamla anor och sekelvisa mantalslängder. Men det kan ju också vara på det viset att begreppet Stor-Svegare inte har något med ursprung att göra? Sveg är ju ett verk av inflyttade och tillresande, att de boende i Sveg till del var borgerskap och sysslade med affärsverksamhet, myndighets- och kontorsarbete, inte hårda jobb i skog och älv, dvs flottning. Det kan också vara fråga om ett skällsord från övriga landskapet över de bosatta i Sveg, upplevelsen av stöddiga och stora på sig? Uttrycket är då menat vara negativt och beror på en fördom som är rotad i att Svegsborna skulle vara landskapets ”storebror”. Vem vet? Utredningen av begreppet Stor-svegare går vidare.Kyrkogatan 40-tal. Vykort daterat 1947. Anderssons Herr- och Damkonfektion vars fastighet byggdes 1939-40 av Petter Andersson från Jämtland. I den hitre änden Svegs Livsmedelsaffär, parti- och minutförsäljning. Redan 1923 hade Petter Andersson, som fick smeknamnet ”Jämt-Anders”, byggt sig en bostad, fastigheten som senare inrymde Edehags Järnhandel.Kyrkogatan, vacker septemberdag kl 13.40 senare del av 50-talet. Vänstertrafik med cyklist som svänger till höger in på Berggatan. I förgrunden Petterssons kiosk som J.E. Pettersson startade 1954 och tio år senare 1964 vandrade vidare till dottern Britt Hedman. Edehags Järnhandel som hade det mesta i sportväg, bland annat bandyklubbor som Alf Edehag saluförde med glädje, bandyspelare från Edsbyn som han var. Anderssons Herr- och damkonfektion som drevs av ”Jämt-Anders” och på andra sidan Berggatan Östbergs Skohandel.Sveg i ljusa dagern sent 40-tal, kan vara tidigt 50-tal.Flygfoto från 1954.Vallsjöbadet, populärt värre på 50- och 60-tal som fotografen Bo Jansson fångat, alla de badälskande och solbrännesugna som vikt ut sig på stranden. Här hölls under många år simskola där en av instruktörerna var Märta Lewenhaupt. Vid skolgång SJ-buss till badet med en stor mjölkkruka längst bak i bussen. Smörgåspaketen iordninggjorda av våra mammor.Utflykt till Vallsjön för bad och lek i den sommarfagra miljön med natursköna Byvallen på andra sidan sjön. Här är familjen Strandberg i full fart med mamma Lisa i förgrunden.Populärt värre. Skogsmulleskolan som samlade många barn, tidigt 60-tal, här med två ledare i Sonja Bolin (Lindskog) längst bort men vem står närmast kameran? Den stora överraskningen den här dagen var besök av självaste Skogsmulle som var riktigt skojig och såg ut som ett skogstroll, alias Karin Fabricius som vi listade ut i efterhand.Den 9-17 juli 1966 genomfördes den hittills största utställningen i Härjedalen. Plats täkten nedanför grundskolans högstadium ned mot Ljusnan. Uppvisning av det Härjedalen är duktig på, underhållning och aktiviteter hela dagen lång, till exempel Björndansen då det dansades på gatorna till flera orkestrar i olika hörn av centrala Sveg, dessutom Försvarsmakten som var på plats med all dess försvarsgrenar.Pompa och ståt. Prins Bertil inviger utställningen, imponerad av det han ser och upplever. Sveg och Härjedalen som visar på sina bästa sidor. Här hälsar prinsen på landshövding Anders Tottie under överinseende av festivalgeneralen Bertil Elioth som var en mästare på logistik, att få det stora projektet att fungera och genomföras. Foto Bo Jansson.Utställningen Härjedalen visar blev en stor succé med tiotusentalet besökare som kom från när och fjärran. Foto Bo Jansson.Sensation var det onekligen. Rymdkapseln Gemini 7 på plats i lilla Sveg. En av två platser i Europa som NASA erbjöd att få visa upp kapseln. Den andra platsen var Västtysklands huvudstad Bonn. Gemini 7 med astronauterna Frank Borman och Jim Lovell som i december 1965 gjorde ett första rendez-vous möte med Gemini 6. Flög i formation endast 0,3 centimeter från varandra. Förberedande övning inför Apolloprojektet som förde människan till månen. Dag Jansson heter den unga pojken som kollar in i rymdkapseln. Fotografen är pappa Bo Jansson.Fred Flinta med kompisen Barney på besök längs köpingens gator till alla barn och ungdomars glädje. Familjen Flintstone var en mäkta populär animerad komediserie som premiärvisades i USA 1960 och Sverige samma år. Fred Flinta med hustru Wilma och dottern Pebbles och grannarna Barney och Betty med sonen Bam-Bam. Vem minns inte Freds utrop ”yabadabadooo” för att inte glömma Freds och Barneys smitande från sina plikter för att istället bowla med stenkäglorna. På bilden till vänster om stenålderskärran står en finklädd Arne Hjelm och bakom Arne står Irene Danielsson från Ytterberg. Den unge mannen som kikar in i fordonet är Håkan Berglund, också han uppklädd för dagen och där bakom till höger står Irenes syster Yvonne samt till vänster om Håkan, Per-Olof ”Perra” Westerlund. Men vem är den lilla pojken med keps nere till höger? Foto Bo Jansson.Tre vackra damer som tjänade som värdinnor under utställningen. Här vid landskapet Härjedalens djur Björnen. Från vänster Birgitta ”Bia” Gudmundsson, Elisabeth Hedevärn och Agneta Eklund. På den här tiden var det inne att ha kort-korta kjolar som bland de äldre konservativt lagda orsakade viss irritation. Men kort-kort hade kommit för att stanna till mångas glädje.Fin teckning från 1965 av Lil-Irén Svedberg, Vemdalen/Sveg, som illustrerar 60-talets mods-period på ett igenkännande vis. Jeansjacka à la U.S. Army och tygväska med tuschpenna där det står Paul (Beatles), Rolling Stones, The Who och Tages. Det var tider det.
Det var allt för den här gången, kära läsare
Hoppas den nedbantade bildkavalkaden har varit till belåtenhet. När man tänker efter är det många år som passerat revy, allt får ju inte plats. Håller som bäst på att jobba med en skrift om Sveg under 50- och 60-tal.
Önskar Er alla en GLAD PÅSK!
För egen del blir det påskmiddag per Skype med nära och kära i Stockholm som hade tänkt sig skidåkning i påsk men valt att stanna hemma. På dataskärmen får vi heja på varandra, kolla in varandras anrättningar på påskbordet, påskdekorationer och höja glasen för bättre tider att komma – som kommer en vacker dag. För framtiden.
