22-åriga Stina Loo Ericsson började åka skridskor på rinken i Långå som 6-åring och så småningom började hon intressera sig för hockey och spelade då med killarna under en period.
– Efter ett tag tröttnade jag och la skridskorna på hyllan under några år, berättar Stina.
Det var först när hela familjen flyttade till Sveg som hon plockade fram skridskor och utrustning igen, då som rinkbandyspelare i flicklaget.
– Ganska snabbt började jag spela med damerna berättar Stina, men rinkbandy var aldrig min grej riktigt och eftersom jag är rätt fysisk av mig satt jag ofta i utvisningsbåset.
Rinkbandyn i Svegs IK byttes sedan ut mot ishockey och plötsligt vaktade då 15 åriga Stina målet för Svegs damlag i hockey.
– Det var pappa Stefan som tränade oss och det var han som ställde mig i målet, berättar Stina. Egentligen kunde jag ingenting om målvaktsspel och eftersom jag gick på skola i Torpshammar hann jag aldrig träna under veckorna, det var på matcherna jag fick lära mig och försöka göra lika som motståndarmålisen, säger Stina.
Hon representerade Jämtland/Härjedalen i en distriktsturnering och blev i stort sett plockad direkt ur målet, inte för att hon var dålig, utan för att hon var bra.
– Medelpads tränare kom och frågade mig i periodpausen om jag kunde tänka mig att spela med Sundsvall, berättar hon, jag trodde att han skämtade med mig fortsätter Stina, som under turneringen blev utsedd till bästa målvakt. Det blev lite mycket att ta in på en gång, men senare bestämde jag mig för att flytta och spela med Sundsvall Wildcats.
Hon har spelat med Sundsvall i tre år och förra året var de rankade att vinna serien, men det gick inte alls som det var tänkt och Stina och många med henne tappade sugen.
– Jag slutade helt med hockey och flyttade hem till mamma i Långå, berättar Stina, som inte riktigt kunde släppa hockeyn i tanken.
Jag började träna med Sveg en gång i veckan och kände att jag skrek efter mer, jag ringde min gamla tränare i Sundsvall och frågade om han behövde en målvakt och svaret kom snabbt.
– Han ville att jag skulle komma så snart som möjligt och så blev det, jag tog mitt pick och pack och flyttade till Sundsvall, klubben har ordnat lägenhet och jobb och nu har jag verkligen bestämt mig för att satsa, jag har fått chansen och nu tänker jag ta den.
Hon satsar verkligen hårt och det finns ingen annan väg att gå, det är tuff konkurrens så nu är det fokus på träningen som gäller, förutom alla pass med laget lägger hon till träning på egen hand och det blir ofta ett löp-pass på morgonen innan jobbet.
– Det kostar en hel del både tid och pengar, så jag vill verkligen nå resultat i det jag gör och det vet jag att jag kommer att göra så länge jag tycker det är roligt med hockey, avslutar Stina, som nu tar lite påskledigt innan sommarträningen drar igång på allvar.
I augusti drar Riksserien igång och då hoppas vi få se Stina vakta kassen för Sundsvall Wildcats ofta.
Lars Johansson, tränare i Sundsvall Wildcats säger till Sveg.se
– Det har varit en fantastisk säsong men inför Riksserien måste vi upp ett snäpp och det innebär att vi tittar på nya spelare, mycket för att vi inte ska vara för skadekänsliga. Truppen behöver breddas och vi kommer även att behöva några spetsar i laget.
Vi har i dagsläget kontakt med några amerikanska och kanadensiska spelare, ingenting är klart ännu men intresset är ömsesidigt, förklarar Johansson.
Stina är just nu andremålvakt och under utveckling och klubben tror på henne.
– Hon verkar ha bestämt sig för att satsa, säger Johansson och det ser vi som mycket positivt.
