Amerikahuset i hörnet Svegsgatan/Helagsgatan är bekant för många i Svegsbygden och utsocknes. Byggnaden har fått sitt smeknamn efter två bröder från Sveg som återvände från Minnesota till Sverige. En vid namn Andreas Eriksson (1883-1956) och den andre Martin Eriksson (född 1886 medan dödsfallsårtalet är oklart då Martin senare återvände till USA). Bröderna byggde huset som stod helt färdigställt 1922. Tre våningar hög med balkong på vardera våningsplan i den del av Sveg som går under benämningen Kåkstaden. Ett hus där de bägge bröderna kunde bo var tanken.
Tyvärr tog pengarna slut innan huset var färdigbyggt så bröderna fick frånträda ägandet. Men huset står där än idag och minner om bröderna Eriksson. Huset kom att kallas för Amerikahuset, om det är för stilen eller om det var för att det var bröderna som byggde det, kanske ingen kan förklara idag. Om Andreas och Martin hade tagit med sig intryck från åren i USA och tänkt i termer av höga hus med amerikanska mått står skrivet i stjärnorna, då det inte finns några minnesanteckningar från den tiden som vittnar om det.
Deras föräldrar Erik Larsson, född 1844, och Kajsa Andersdotter, född 1846, var inflyttade från Östmark i Värmland och inskrivna i Sveg 1871. Innan boendet i Kåkstaden hade familjen haft sitt boende i Byvallen, Ytterberg och Övermon. Andreas och Martin hade sex syskon;
Inga Maria Eriksdotter (1868-1897) född i Östmark i Värmland. Övriga födda i Sveg: Matilda Kristina Eriksdotter (1871-1909), Lars Gustaf Eriksson (1873-dödsfallsårtal oklart), Erik Ludvig Eriksson (1875-1916), Emma Karolina Eriksdotter (1877-1962) och Olle Herman Eriksson (1891-1892)
Det vi vet är att Andreas och Martins syster Emma Karolina Eriksdotter var den som 1920 initierade bygget av Amerikahuset, några år efter att ha skilt sig från Karl Oskar Stener född 1873 från Byvallen, Sveg. Emma Karolina var en kraftkvinna som fick saker och ting gjorda. Den fjärde juni presenterade hon ett förslag på ritning till byggnaden. I kommunens protokoll från sammanträde med Svegsmons byggnadsnämnd den 4 juni 1920, paragraf 2, står att läsa:
”Från Emma Karolina Eriksson förelåg ritning för uppförande å tomt No. 82 af mangårdsbyggnad, innehållande i bottenvåningen 3 rum, 2 kök och förstuga, i våningen en trappa upp likaledes 3 rum, 2 kök och förstuga samt på vindsvåningen innehållande 2 rum, 2 kök och förstuga. Under byggnaden skulle anordnas en mindre källare.”
Ritningen godkändes och påskrefs, men ville nämnden påvisa det lämpliga uti att för en så stor byggnad på en liten tomt, utvidga källarvåningen, så att hela huset kunde hafva nytta af källare. Någon tomtkarta förelåg ej. Närvarande ledamöter: Herrar Axel R. Jonsson, Jonas Lindskog och Axel Swedmark.
Om brodern Andreas:
Den sjunde juni 1905 bestämde han sig för att emigrera till USA. Tar ut attest och reser samma år till Minnesota. Gifter sig 1910 med Emma Serafina Vestbom från Piteå, född 1878. De vistas enligt uppgift på en farm utanför Cokato i Minnesota och blir där frälsningssoldater. De är frälsningssoldater när de återvänder på besök i Sveg den 27 april 1920 tillsammans med sina tre barn, Ella Linnea, född 1911, Gustaf Justus, född 1912, Elsie Cecilia född 1914. De skulle stanna ett tag, kanske några månader, men ödet ville annorlunda. De blev kvar i Sverige hela livet. I församlingsboken från 1920 för Sveg finns hela familjen inskriven på tomt 82 (Amerikahuset). Andreas finns där även 1930 tillsammans med hustrun och dottern Elsie Cecilia. Familjen flyttar till Stockholm efter 1930. Andreas dör 1956 och är då bosatt på Odengatan i Stockholms stad.
Om brodern Martin:
Bestämde sig 1904 för att resa till Amerika, verkar ha återkommit 1912 eller 1918. Finns dåligt med uppgifter därom. Enligt olika uppgifter skall han vara far till Elisabet Myrtel Eriksson, född 1921 i Sveg av Beda Elisabet Eliasson, född 1896, från Överberg. Martin återvände senare till USA men några data om hans återresa har ännu inte uppdagats. Likaså är det svårt att hitta uppgifter om hans vistelse i Sveg under tiden han bodde här. Han kan ha bott i någon by utom Svegsorten.
Källa: Intervjuer, samtal och veckovisa möten 2012-2017 med gode vännen, släkt- och bygdeforskaren Hans ”Hans Ersa” Eriksson (1928-2017) som undertecknad samarbetade med i olika bygdeprojekt å skriftställandets tecken.
Amerikahuset var nu inte första byggnaden i Sveg à 3 våningsplan. Det fanns sedan tidigare byggnader av det formatet, varav en Crantzgården från 1904 tornade upp sig snett nordväst om Svegs kyrka längs nuvarande Jämtlandsgatan. För att inte tala om den arkitekttonisk vackra byggnaden från 1899 mitt emot Crantzgården på andra sidan gatan där Helsinglands Enskilda Bank kom att driva bankverksamhet, en kort tid AB Mälareprovinsernas Bank och 1918 Stockolms Handelsbank samt 1919 flyttade Svenska Handelsbanken in. (Det senare får väl bli en påminnelse till Jörgen Andersson, kontorschef vid Handelsbanken i Sveg, om inköp av ballonger, saft, bullar och kakor inför nästa års 100-årsjubileum).
Längre ned på gatan söderut, ända ner till hörnan nuvarande Fjällvägen (Landsvägen på den här tiden) och Jämtlandsgatan återfanns ytterligare byggnader med tre våningsplan. En som började byggas 1913 (som i vår tid kommit att kallas för Rosa Huset) medan huset på granntomten Sparbanken stod färdigbyggd 1913. Nu finns det många fler intressanta byggnader i Sveg att skriva om. Ber att få återkomma till dessa i andra textsammanhang här framöver på sveg.se.
Var då Sveg Amerikainspirerat? Tänker man i termer ”emigrera till det förlovade landet” på andra sidan Atlanten blir svaret ja, men kanske gällde det även modemässigt. En Amerikavåg i klädselväg i konkurrens med modevaruhusen i Paris?
Men hur var det med de rutmönstrade gatunäten i Sveg? Var de Amerikainspirerade genom arkitekterna som utarbetade stadsplaner/kyrkplaner? Nej, det skulle jag inte vilja påstå, även om gatorna i Sveg löper samman i klassiskt rutmönster typ Manhattan i New York (Big Apple) med dess avenyer och streets.
Den här formen av rutmönstrade gatunät går långt tillbaka i tiden till 400-talet f. Kr. till den forntida grekiska staden Miletos (vid nuvarande Turkiets västra Medelhavskust) där arkitekten Hippodamos upprättade en stadsplan med gator som korsade varandra i räta vinklar i motsats till antikens gängse intrikata och förvillande gatusystem som var vanliga i städer som Aten. Hippodamos stadsplan kom senare att bli en viktig inspirationskälla för de romerska städerna och fram till idag stått som modell för många städer runtom i världen.
Svegs kyrkplan (som idag benämns stadsplan) från 1893/1894. Under 1800-talet var Sveg en mycket liten plats med kyrka, kyrkstugor och kyrkstallar, prästgård, tingsrätt, skola, hus och bondgårdar. Omkring Svegs kyrka fanns vid sekelskiftet ett antal kyrkstugor och kyrkstallar som omkringliggande byar använde sig av i samband med gudstjänst och högtidligheter. Norr om kyrkstaden fanns ett område planerat för ifrågasatt bebyggelse innefattande bland annat Lillmon, Lyckesmon och Övermon. Svegs Tingshus finns också inritat i området väster om Skattetorpet, Färjestaden och Svegs prästgård med alla byggnader. ”Svegs Kyrkoherde Boställe” inlagt söder om kyrkan i direkt anknytning till denna. Det så kallade ”prästbordet” (på kyrkplanen benämnt ”Boställe” och ”Svegs kyrkoherde”) är kyrkans mark.
På den här tiden ägde kyrkan mycket mark. Vid en titt på kyrkplanen tycks det som om kyrkan är snedställd i förhållande till gatunätet men faktum är att kyrkan står i öst-västlig riktning som det ska vara med kyrkor, sakristian i öst och kyrkporten i väst. På 1893/1894 års kyrkplan har man märkt ut en järnvägsstation i norra delen av Övermon (strax ovan området omkring nuvarande Fjätgatan) då det i kommunen fanns de som förespråkade järnvägssträckning rakt genom centrala Sveg och upp till Övermon.
I juli 1894 hade kommunalstämman fattat beslut om aktieteckning à 100 000 kronor, som var väldigt mycket pengar på den tiden, att få vara del i järnvägsanläggningen mellan Orsa-Sveg. Orsa-Härjeådalens Järnväg, OHJ som var förkortningen på det enskilda bolaget. Vid den här tiden hade en kamp satts igång för att få till stånd en järnvägssträckning genom centrala Sveg. Men den 22 oktober 1899 kom en skrivelse till kommunalstämman från landshövdingen i Jämtlands län, Konungens befallningshafvande i Jämtlands län, där det uttryckligen sades att aktieteckningen ”även må gälla annat alternativ” till järnvägssträckning. Men de stridande gav inte upp. Den tionde februari 1901 lägger de fram en skrivelse till kommunalstämman:
”Enligt vår åsigt bör stationen helst ligga på det socknen tillhöriga hemmanet Öfvermon. Emmellertid hafva vi sport (hört), att jernvägen provisoriskt stakats så att, att den skulle komma att öfvergå Ljusne elf brevid tingshuset och ingå till stationen på prestbordets område (kyrkans mark som på kyrkplanen är benämnt ”Boställe” och ”Svegs kyrkoherde) vester om Svegs kyrkoplan. För att området intill stationen ej måtte blifva helt och hållet beroende af prestbordet, anse vi att det vara nödvändigt, att stationen kommer att blifva förlagd antingen på Öfvermons mark eller på prestbordet intill eller mycket nära intill Öfvermon. Detta mål kan vinnas antingen på det sätt, att jernvägen drages över Ljusnan från trakten av Bäckedal öfver Storön, öfver pretsbordets tägter och kyrkplanen för att ingå på Öfvermon från öster eller ock så, att med den föreslagna öfvergången af elfven jernvägen fortsättes så långt, att stationen blir belägen på Öfvermon eller på prestbordet omedelbart intill Öfvermons vestre rågång. Sveg den 30 januari 1901 undertecknat av skogsinspektor Herje Crantz och kronofogde Alarik Dalqvist.”
Nu blev det inte som de hade tänkt sig, det fanns alldeles för starka krafter som talade emot, dvs Orsa-Härjeådalens bolag och Kongl. Majt som ville ha sträckningen av järnvägen väster om tingshuset. Och så blev det. Den nionde februari 1909 öppnades järnvägen för allmän trafik och invigdes sommaren samma år. OHJ köptes senare av staten 1918 och införlivades med SJ den första januari 1919.
I Svegs kyrkplan från 1902/1903 kan man se att Sveg är fortsatt på tillväxt med gator som korsar varandra i räta vinklar, rutmönstrat gatunät där det finns en strävan efter symmetri. Kyrkplanen skiljer sig från kyrkplanen 1893 på så vis att här finns inte järnvägslinjen och järnvägsstationen inritade. En närmare titt på kyrkplanen visar att tomtnumreringen även den är ändrad. Här har man utgått från Ljusnans sträckning i Sveg och vinklat gatunätet mot älven. Ingen hänsyn har tagits till kyrkans öst-västliga riktning. Innan järnvägsbron över Ljusnan blev klar 1908 fanns färjelinjen Ulvkälla-Färjestaden, här på kyrkplanen utritad med små streck. Kyrkplanen utarbetad av kommissionslantmätaren i Jämtlands län Fredrik Tunell (1858-1910). Kommissionslantmätaren var den som utförde uppdrag åt lantmäterikontoren runtom i landet under åren 1816-1912.
Svegs stadsplan från 1922. Nu börjar det bli mer ordning på gatunäten i centrala Sveg samt vad gäller fastighetsbeteckningar i Svegs municipalsamhälle. Bebyggelsemässigt börjar Sveg sakta anta formen av ett ordnat samhälle med gator för lite mer moderna färdmedel. Men det hade tagit tid innan antalet bilar ökade. Det var först på 1920-talet som bilparken i Härjedalen ökade med Z-registrerade bilar. Enligt biltrafikförordningen från 1906 skulle alla bilar i Sverige tilldelas en bokstav och för Jämtlands län gällde bokstaven Z.
Annorlunda var det med gatunäten i Kåkstaden som här och där inte hade densamma kvalité som i Svegs centrum. Det finns en bild, se nästa bild, som visar på undermålig vägstandard. I bakgrunden skymtar taket på Amerikahuset från 1922 och på Svegsgatan är några smågrabbar på väg mot något spännande. Sveg var då ett municipalsamhälle sedan 1909, en utbrytning ur Svegs kommun. 1919 blev det obligatoriskt för alla kommuner att ha ett fullmäktige. 1937 på nyårsafton fick Sveg status som köping, en sammanslagning av Svegs municipalsamhälle (som upphör) och en del av Svegs kommun, övrig del av kommunen får benämningen Svegs landskommun. 1967 slås Svegs landskommun och Svegs köping samman under namnet Svegs köping. 1971 ändras namnet till Svegs kommun och 1974 i samband med den stora kommunreformen kommer Härjedalens kommun till världen.
SVEGSBYGDEN FRÅN OVAN DÄR!
