Amerikahus, avenyer och streets

Amerikahuset färdigbyggt 1922. Högsta byggnaden i Kåkstaden där både höjden och byggnadsstilen imponerade på mänga, inte bara på vuxna utan även som här med stoltserande barn i förgrunden. Foto: privat
Amerikahuset färdigbyggt 1922. Högsta byggnaden i Kåkstaden där både höjden och byggnadsstilen imponerade på mänga, inte bara på vuxna utan även som här med stoltserande barn i förgrunden. Foto: privat

Dela det här!

Amerikahuset i hörnet Svegsgatan/Helagsgatan är bekant för många i Svegsbygden och utsocknes. Byggnaden har fått sitt smeknamn efter två bröder från Sveg som återvände från Minnesota till Sverige. En vid namn Andreas Eriksson (1883-1956) och den andre Martin Eriksson (född 1886 medan dödsfallsårtalet är oklart då Martin senare återvände till USA). Bröderna byggde huset som stod helt färdigställt 1922. Tre våningar hög med balkong på vardera våningsplan i den del av Sveg som går under benämningen Kåkstaden. Ett hus där de bägge bröderna kunde bo var tanken.

Tyvärr tog pengarna slut innan huset var färdigbyggt så bröderna fick frånträda ägandet. Men huset står där än idag och minner om bröderna Eriksson. Huset kom att kallas för Amerikahuset, om det är för stilen eller om det var för att det var bröderna som byggde det, kanske ingen kan förklara idag. Om Andreas och Martin hade tagit med sig intryck från åren i USA och tänkt i termer av höga hus med amerikanska mått står skrivet i stjärnorna, då det inte finns några minnesanteckningar från den tiden som vittnar om det.

Deras föräldrar Erik Larsson, född 1844, och Kajsa Andersdotter, född 1846, var inflyttade från Östmark i Värmland och inskrivna i Sveg 1871. Innan boendet i Kåkstaden hade familjen haft sitt boende i Byvallen, Ytterberg och Övermon. Andreas och Martin hade sex syskon;

Inga Maria Eriksdotter (1868-1897) född i Östmark i Värmland. Övriga födda i Sveg: Matilda Kristina Eriksdotter (1871-1909), Lars Gustaf Eriksson (1873-dödsfallsårtal oklart), Erik Ludvig Eriksson (1875-1916), Emma Karolina Eriksdotter (1877-1962) och Olle Herman Eriksson (1891-1892)

Det vi vet är att Andreas och Martins syster Emma Karolina Eriksdotter var den som 1920 initierade bygget av Amerikahuset, några år efter att ha skilt sig från Karl Oskar Stener född 1873 från Byvallen, Sveg. Emma Karolina var en kraftkvinna som fick saker och ting gjorda. Den fjärde juni presenterade hon ett förslag på ritning till byggnaden. I kommunens protokoll från sammanträde med Svegsmons byggnadsnämnd den 4 juni 1920, paragraf 2, står att läsa:

”Från Emma Karolina Eriksson förelåg ritning för uppförande å tomt No. 82 af mangårdsbyggnad, innehållande i bottenvåningen 3 rum, 2 kök och förstuga, i våningen en trappa upp likaledes 3 rum, 2 kök och förstuga samt på vindsvåningen innehållande 2 rum, 2 kök och förstuga. Under byggnaden skulle anordnas en mindre källare.”

Ritningen godkändes och påskrefs, men ville nämnden påvisa det lämpliga uti att för en så stor byggnad på en liten tomt, utvidga källarvåningen, så att hela huset kunde hafva nytta af källare. Någon tomtkarta förelåg ej. Närvarande ledamöter: Herrar Axel R. Jonsson, Jonas Lindskog och Axel Swedmark.

Om brodern Andreas:

Den sjunde juni 1905 bestämde han sig för att emigrera till USA. Tar ut attest och reser samma år till Minnesota. Gifter sig 1910 med Emma Serafina Vestbom från Piteå, född 1878. De vistas enligt uppgift på en farm utanför Cokato i Minnesota och blir där frälsningssoldater. De är frälsningssoldater när de återvänder på besök i Sveg den 27 april 1920  tillsammans med sina tre barn, Ella Linnea, född 1911, Gustaf Justus, född 1912, Elsie Cecilia född 1914. De skulle stanna ett tag, kanske några månader, men ödet ville annorlunda. De blev kvar i Sverige hela livet. I församlingsboken från 1920 för Sveg finns hela familjen inskriven på tomt 82 (Amerikahuset). Andreas finns där även 1930 tillsammans med hustrun och dottern Elsie Cecilia. Familjen flyttar till Stockholm efter 1930. Andreas dör 1956 och är då bosatt på Odengatan i Stockholms stad.

Om brodern Martin:

Bestämde sig 1904 för att resa till Amerika, verkar ha återkommit 1912 eller 1918. Finns dåligt med uppgifter därom. Enligt olika uppgifter skall han vara far till Elisabet Myrtel Eriksson, född 1921 i Sveg av Beda Elisabet Eliasson, född 1896, från Överberg. Martin återvände senare till USA men några data om hans återresa har ännu inte uppdagats. Likaså är det svårt att hitta uppgifter om hans vistelse i Sveg under tiden han bodde här. Han kan ha bott i någon by utom Svegsorten.

Källa: Intervjuer, samtal och veckovisa möten 2012-2017 med gode vännen, släkt- och bygdeforskaren Hans ”Hans Ersa” Eriksson (1928-2017) som undertecknad samarbetade med i olika bygdeprojekt å skriftställandets tecken.

Det är år 1921 och Amerikahuset är på väg att byggas. Lille Sven Skoog är 3 år gammal och försöker fånga den något äldre Hildegard Hedströms uppmärksamhet på något spännande hemma i trädgården hos mamma Stina Skoog, Stina-på-trån som hon fick heta genom hennes arbete som telefonist. Hildegard Hedström var dotter till Julia och Håkan Hedström som på den här tiden ägde och drev Lilla Hotellet. Foto: privat

Det är år 1921 och Amerikahuset är på väg att byggas. Lille Sven Skoog är 3 år gammal och försöker fånga den något äldre Hildegard Hedströms uppmärksamhet på något spännande hemma i trädgården hos mamma Stina Skoog, Stina-på-trån som hon fick heta genom hennes arbete som telefonist. Hildegard Hedström var dotter till Julia och Håkan Hedström som på den här tiden ägde och drev Lilla Hotellet. Foto: privat

Amerikahuset idag, ommålat i grönt och vitt, där bland andra Åke ”Ping” Kristofersson, 85 år, är bosatt sedan sex år och trivs utomordentligt bra. Åke, som härrör från Kolsätt, var till yrket bergsprängare (läs dynamit) och var bland annat med om byggandet av tunnelbanan i Stockholm i vilken stad han tillsammans med framlidna hustrun Alva från Remmen bildade familj med tre barn. Fastigheten ägs idag av Svegs Hus AB. Foto: Mats Haldosén

Amerikahuset idag, ommålat i grönt och vitt, där bland andra Åke ”Ping” Kristofersson, 85 år, är bosatt sedan sex år och trivs utomordentligt bra. Åke, som härrör från Kolsätt, var till yrket bergsprängare (läs dynamit) och var bland annat med om byggandet av tunnelbanan i Stockholm i vilken stad han tillsammans med framlidna hustrun Alva från Remmen bildade familj med tre barn. Fastigheten ägs idag av Svegs Hus AB. Foto: Mats Haldosén

Amerikahuset var nu inte första byggnaden i Sveg à 3 våningsplan. Det fanns sedan tidigare byggnader av det formatet, varav en Crantzgården från 1904 tornade upp sig snett nordväst om Svegs kyrka längs nuvarande Jämtlandsgatan. För att inte tala om den arkitekttonisk vackra byggnaden från 1899 mitt emot Crantzgården på andra sidan gatan där Helsinglands Enskilda Bank kom att driva bankverksamhet, en kort tid AB Mälareprovinsernas Bank och 1918 Stockolms Handelsbank samt 1919 flyttade Svenska Handelsbanken in. (Det senare får väl bli en påminnelse till Jörgen Andersson, kontorschef vid Handelsbanken i Sveg, om inköp av ballonger, saft, bullar och kakor inför nästa års 100-årsjubileum).

Längre ned på gatan söderut, ända ner till hörnan nuvarande Fjällvägen (Landsvägen på den här tiden) och Jämtlandsgatan återfanns ytterligare byggnader med tre våningsplan. En som började byggas 1913 (som i vår tid kommit att kallas för Rosa Huset) medan huset på granntomten Sparbanken stod färdigbyggd 1913. Nu finns det många fler intressanta byggnader i Sveg att skriva om. Ber att få återkomma till dessa i andra textsammanhang här framöver på sveg.se.

Var då Sveg Amerikainspirerat? Tänker man i termer ”emigrera till det förlovade landet” på andra sidan Atlanten blir svaret ja, men kanske gällde det även modemässigt. En Amerikavåg i klädselväg i konkurrens med modevaruhusen i Paris?

Fröken Lilly Crantz från 1914 med härlig varm muff om armarna och i övrigt vacker klädsel. Foto: privat

Fröken Lilly Crantz från 1914 med härlig varm muff om armarna och i övrigt vacker klädsel. Foto: Privat

Fröken Wiström från 1915 med häftig, sportig keps. Verkar vara glad och på hugget där hon lutar sig framåt på stolen med stilenlig kappa med stora knappar som fångar ens ögon. Foto: privat

Fröken Wiström från 1915 med häftig, sportig keps. Verkar vara glad och på hugget där hon lutar sig framåt på stolen med stilenlig kappa med stora knappar som fångar ens ögon. Foto: Privat

Men hur var det med de rutmönstrade gatunäten i Sveg? Var de Amerikainspirerade genom arkitekterna som utarbetade stadsplaner/kyrkplaner? Nej, det skulle jag inte vilja påstå, även om gatorna i Sveg löper samman i klassiskt rutmönster typ Manhattan i New York (Big Apple) med dess avenyer och streets.

Den här formen av rutmönstrade gatunät går långt tillbaka i tiden till 400-talet f. Kr. till den forntida grekiska staden Miletos (vid nuvarande Turkiets västra Medelhavskust) där arkitekten Hippodamos upprättade en stadsplan med gator som korsade varandra i räta vinklar i motsats till antikens gängse intrikata och förvillande gatusystem som var vanliga i städer som Aten. Hippodamos stadsplan kom senare att bli en viktig inspirationskälla för de romerska städerna och fram till idag stått som modell för många städer runtom i världen.

Miletos, den forntida grekiska staden, idag tillhörig Turkiet, med dess gator som korsade varandra i räta vinklar, rutmönstrade gatunät. Foto från Wikipedia.

Miletos, den forntida grekiska staden, idag tillhörig Turkiet, med dess gator som korsade varandra i räta vinklar, rutmönstrade gatunät. Bild: Wikipedia.

Svegs kyrkplan (som idag benämns stadsplan) från 1893/1894. Bild: Härjedalens kommun

Svegs kyrkplan (som idag benämns stadsplan) från 1893/1894. Foto: Mats Haldosén genom Härjedalens kommuns arkiv

Svegs kyrkplan (som idag benämns stadsplan) från 1893/1894. Under 1800-talet var Sveg en mycket liten plats med kyrka, kyrkstugor och kyrkstallar, prästgård, tingsrätt, skola, hus och bondgårdar. Omkring Svegs kyrka fanns vid sekelskiftet ett antal kyrkstugor och kyrkstallar som omkringliggande byar använde sig av i samband med gudstjänst och högtidligheter. Norr om kyrkstaden fanns ett område planerat för ifrågasatt bebyggelse innefattande bland annat Lillmon, Lyckesmon och Övermon. Svegs Tingshus finns också inritat i området väster om Skattetorpet, Färjestaden och Svegs prästgård med alla byggnader. ”Svegs Kyrkoherde Boställe” inlagt söder om kyrkan i direkt anknytning till denna. Det så kallade ”prästbordet” (på kyrkplanen benämnt ”Boställe” och ”Svegs kyrkoherde”) är kyrkans mark.

På den här tiden ägde kyrkan mycket mark. Vid en titt på kyrkplanen tycks det som om kyrkan är snedställd i förhållande till gatunätet men faktum är att kyrkan står i öst-västlig riktning som det ska vara med kyrkor, sakristian i öst och kyrkporten i väst. På 1893/1894 års kyrkplan har man märkt ut en järnvägsstation i norra delen av Övermon (strax ovan området omkring nuvarande Fjätgatan) då det i kommunen fanns de som förespråkade järnvägssträckning rakt genom centrala Sveg och upp till Övermon.

I juli 1894 hade kommunalstämman fattat beslut om aktieteckning à 100 000 kronor, som var väldigt mycket pengar på den tiden, att få vara del i järnvägsanläggningen mellan Orsa-Sveg. Orsa-Härjeådalens Järnväg, OHJ som var förkortningen på det enskilda bolaget. Vid den här tiden hade en kamp satts igång för att få till stånd en järnvägssträckning genom centrala Sveg. Men den 22 oktober 1899 kom en skrivelse till kommunalstämman från landshövdingen i Jämtlands län, Konungens befallningshafvande i Jämtlands län, där det uttryckligen sades att aktieteckningen ”även må gälla annat alternativ” till järnvägssträckning. Men de stridande gav inte upp. Den tionde februari 1901 lägger de fram en skrivelse till kommunalstämman:

”Enligt vår åsigt bör stationen helst ligga på det socknen tillhöriga hemmanet Öfvermon. Emmellertid hafva vi sport (hört), att jernvägen provisoriskt stakats så att, att den skulle komma att öfvergå Ljusne elf brevid tingshuset och ingå till stationen på prestbordets område (kyrkans mark som på kyrkplanen är benämnt ”Boställe” och ”Svegs kyrkoherde) vester om Svegs kyrkoplan. För att området intill stationen ej måtte blifva helt och hållet beroende af prestbordet, anse vi att det vara nödvändigt, att stationen kommer att blifva förlagd antingen på Öfvermons mark eller på prestbordet intill eller mycket nära intill Öfvermon. Detta mål kan vinnas antingen på det sätt, att jernvägen drages över Ljusnan från trakten av Bäckedal öfver Storön, öfver pretsbordets tägter och kyrkplanen för att ingå på Öfvermon från öster eller ock så, att med den föreslagna öfvergången af elfven jernvägen fortsättes så långt, att stationen blir belägen på Öfvermon eller på prestbordet omedelbart intill Öfvermons vestre rågång. Sveg den 30 januari 1901 undertecknat  av skogsinspektor Herje Crantz och kronofogde Alarik Dalqvist.”

Nu blev det inte som de hade tänkt sig, det fanns alldeles för starka krafter som talade emot, dvs Orsa-Härjeådalens bolag och Kongl. Majt som ville ha sträckningen av järnvägen väster om tingshuset. Och så blev det. Den nionde februari 1909 öppnades järnvägen för allmän trafik och invigdes sommaren samma år. OHJ köptes senare av staten 1918 och införlivades med SJ den första januari 1919.

Svegs kyrkplan från 1902/1903. Bild: Karta genom kommunens arkiv

Svegs kyrkplan från 1902/1903. Foto: Mats Haldosén genom Härjedalens kommuns arkiv

I Svegs kyrkplan från 1902/1903 kan man se att Sveg är fortsatt på tillväxt med gator som korsar varandra i räta vinklar, rutmönstrat gatunät där det finns en strävan efter symmetri. Kyrkplanen skiljer sig från kyrkplanen 1893 på så vis att här finns inte järnvägslinjen och järnvägsstationen inritade. En närmare titt på kyrkplanen visar att tomtnumreringen även den är ändrad. Här har man utgått från Ljusnans sträckning i Sveg och vinklat gatunätet mot älven. Ingen hänsyn har tagits till kyrkans öst-västliga riktning. Innan järnvägsbron över Ljusnan blev klar 1908 fanns färjelinjen Ulvkälla-Färjestaden, här på kyrkplanen utritad med små streck. Kyrkplanen utarbetad av kommissionslantmätaren i Jämtlands län Fredrik Tunell (1858-1910). Kommissionslantmätaren var den som utförde uppdrag åt lantmäterikontoren runtom i landet under åren 1816-1912.

Svegs stadsplan från 1922. Nu börjar det bli mer ordning på gatunäten i centrala Sveg samt vad gäller fastighetsbeteckningar i Svegs municipalsamhälle. Bebyggelsemässigt börjar Sveg sakta anta formen av ett ordnat samhälle med gator för lite mer moderna färdmedel. Men det hade tagit tid innan antalet bilar ökade. Det var först på 1920-talet som bilparken i Härjedalen ökade med Z-registrerade bilar. Enligt biltrafikförordningen från 1906 skulle alla bilar i Sverige tilldelas en bokstav och för Jämtlands län gällde bokstaven Z. Annorlunda var det med gatunäten i Kåkstaden som här och där inte hade densamma kvalité som i Svegs centrum. Det finns en bild, se nästa bild, som visar på undermålig vägstandard. I bakgrunden skymtar taket på Amerikahuset från 1922 och på Svegsgatan är några smågrabbar på väg mot något spännande. Sveg var då ett municipalsamhälle sedan 1909, en utbrytning ur Svegs kommun. 1919 blev det obligatoriskt för alla kommuner att ha ett fullmäktige. 1937 på nyårsafton fick Sveg status som köping, en sammanslagning av Svegs municipalsamhälle (som upphör) och en del av Svegs kommun, övrig del av kommunen får benämningen Svegs landskommun. 1967 slås Svegs landskommun och Svegs köping samman under namnet Svegs köping. 1971 ändras namnet till Svegs kommun och 1974 i samband med den stora kommunreformen kommer Härjedalens kommun till världen.  Stadsplanen från 1922 utförd av Kartbyrån i Stockholm i juni 1922. Tyvärr är arkitektens namn svår att utläsa. Bild: Kulturförvaltningen, Härjedalens kommun

Svegs stadsplan från 1922 utförd av Kartbyrån i Stockholm i juni 1922. Tyvärr är arkitektens namn svår att utläsa. Foto: Mats Haldosén genom Härjedalens kommuns arkiv

Svegs stadsplan från 1922. Nu börjar det bli mer ordning på gatunäten i centrala Sveg samt vad gäller fastighetsbeteckningar i Svegs municipalsamhälle. Bebyggelsemässigt börjar Sveg sakta anta formen av ett ordnat samhälle med gator för lite mer moderna färdmedel. Men det hade tagit tid innan antalet bilar ökade. Det var först på 1920-talet som bilparken i Härjedalen ökade med Z-registrerade bilar. Enligt biltrafikförordningen från 1906 skulle alla bilar i Sverige tilldelas en bokstav och för Jämtlands län gällde bokstaven Z.

Annorlunda var det med gatunäten i Kåkstaden som här och där inte hade densamma kvalité som i Svegs centrum. Det finns en bild, se nästa bild, som visar på undermålig vägstandard. I bakgrunden skymtar taket på Amerikahuset från 1922 och på Svegsgatan är några smågrabbar på väg mot något spännande. Sveg var då ett municipalsamhälle sedan 1909, en utbrytning ur Svegs kommun. 1919 blev det obligatoriskt för alla kommuner att ha ett fullmäktige. 1937 på nyårsafton fick Sveg status som köping, en sammanslagning av Svegs municipalsamhälle (som upphör) och en del av Svegs kommun, övrig del av kommunen får benämningen Svegs landskommun. 1967 slås Svegs landskommun och Svegs köping samman under namnet Svegs köping. 1971 ändras namnet till Svegs kommun och 1974 i samband med den stora kommunreformen kommer Härjedalens kommun till världen.

Svegsgrabbar, kanske på väg mot någon spännande lek eller fotbollsspel? Området är Kåkstaden, närmare bestämt Svegsgatan, en miljö med delvis slitna byggnationer till hus. Längre ned i bakgrunden skymtar taket på Amerikahuset från 1922, så fotot är troligen från senare 1920-tal, gissningsvis. Foto: privat

Svegsgrabbar, kanske på väg mot någon spännande lek eller fotbollsspel? Området är Kåkstaden, närmare bestämt Svegsgatan, en miljö med delvis slitna byggnationer till hus. Längre ned i bakgrunden skymtar taket på Amerikahuset från 1922, så fotot är troligen från senare 1920-tal, gissningsvis. Foto: Privat

Stiliga herrar på bilturné i Svegs municipalsamhälle. I bakgrunden Johanssons kafé och konditori i hörnan Kyrkogatan/Herrögatan, senare populär ölstuga med smeknamnet ”Ölan” och i annan del av byggnaden en mer restaurangbetonad salong med vita dukar på bordet och uniformsklädda servitriser. L.O. Johanssons fastighet stod klar 1920 medan dennes bostad mitt emot på Herrögatan hade byggts 10 år tidigare, som senare blev Alma Lindskogs hattaffär och bostad där dagens ägare Ann-Marie Mattsson på bottenvåningen driver damfrisörsalongen Die Welle vägg i vägg med dottern Helenas salong Sears & Co. Foto: privat

Stiliga herrar på bilturné i Svegs municipalsamhälle. I bakgrunden Johanssons kafé och konditori i hörnan Kyrkogatan/Herrögatan, senare populär ölstuga med smeknamnet ”Ölan” och i annan del av byggnaden en mer restaurangbetonad salong med vita dukar på bordet och uniformsklädda servitriser. L.O. Johanssons fastighet stod klar 1920 medan dennes bostad mitt emot på Herrögatan hade byggts 10 år tidigare, som senare blev Alma Lindskogs hattaffär och bostad där dagens ägare Ann-Marie Mattsson på bottenvåningen driver damfrisörsalongen Die Welle vägg i vägg med dottern Helenas salong Sears & Co. Foto: Privat

Vacker vy över Sveg med en alldeles egen aveny, om man får leka med den tanken. Härjedalsgatan som löper tvärs igenom Sveg med vacker poppelallé. Flygfotot troligen från mitten av 1930-talet då bland annat skolbyggnaden från 1938, som kom att inrymma Svegs Högre Folkskola, Svegs Kommunala Mellanskola och Realskolan, ännu inte är byggd längs Vallarvägen. Foto: privat

Vacker vy över Sveg med en alldeles egen aveny, om man får leka med den tanken. Härjedalsgatan som löper tvärs igenom Sveg med vacker poppelallé. Flygfotot troligen från mitten av 1930-talet då bland annat skolbyggnaden från 1938, som kom att inrymma Svegs Högre Folkskola, Svegs Kommunala Mellanskola och Realskolan, ännu inte är byggd längs Vallarvägen. Foto: Privat

Härligt foto från tidigt 1900-tal. Lekande barn på gata, trottoar och längs kyrkstaketet. I bakgrunden Crantzgården till höger och bankfastigheten till vänster och ett litet kafé vid trottoaren. Fotot från ett vykort som framlidne kyrkvärden Olle Engberg (1926-2016) hade sparat, adresserat till hans pappa predikanten E.A. Engberg, predikant inom EFS Jämtlands län som avslutade sitt mångåriga frikyrkoarbete i Lutherska Bönhuset i Sveg. Foto: privat

Härligt foto från tidigt 1900-tal. Lekande barn på gata, trottoar och längs kyrkstaketet. I bakgrunden Crantzgården till höger och bankfastigheten till vänster och ett litet kafé vid trottoaren. Fotot från ett vykort som framlidne kyrkvärden Olle Engberg (1926-2016) hade sparat, adresserat till hans pappa predikanten E.A. Engberg, predikant inom EFS Jämtlands län som avslutade sitt mångåriga frikyrkoarbete i Lutherska Bönhuset i Sveg. Foto: Privat

Foto vintertid från kyrktornet. Till höger Crantgården, trevåningshus som skogsinspektor Herje Crantz (1859-1907), bosatt på Lillmon och verksam vid Bergvik och Ala, planerade vid sekelskiftet och stod färdigbyggd 1904. Tråkigt nog hann Herje inte att flytta in i på grund av sjukdom. Han avlider 1907. Fastigheten ägs idag av svegsfödda Britt-Marie Heier, född Magnusson, bosatt i Göteborg. Snett emot på andra sidan Jämtlandsgatan den ståtliga byggnaden från 1899  där Helsinglands Enskilda Bank kom att driva sina bankaffärer som följdes av AB Mälareprovinsernas Bank en kort tid, likaledes med Stockolms Handelsbank 1918 och Svenska Handelsbanken som flyttade in 1919. Fastigheten ägs idag av Härjegårdar. Den vitmålade byggnaden mitt emot banken var Halvar Jonssons affär, byggd 1914 av Petter ”Jämt-Anders” Andersson som 1923 även byggde egen affärslokal på Kyrkogatan (som längre framåt i tiden inhyste Edehags Järnhandel) varmed Jämt-Anders avslutade sin byggnadsiver 1939 med Anderssons Ekiperingsaffär i hörnan Kyrkogatan/Berggatan som gatan faktiskt heter och inte Bergsgatan som det står på några gatuskyltar. En del av uppgifterna här ovan kommer från Patrik Larssons skrift ”Svegsmons municipalsamhälle – från kyrkoplan 1903 till stadsplan 1932”. Patrik Larsson var tidigare miljöinspektör vid Härjedalens kommun, numer verksam vid Ragunda kommun. Foto: privat

Foto vintertid från kyrktornet. Till höger Crantzgården, trevåningshus som skogsinspektor Herje Crantz (1859-1907), bosatt på Lillmon och verksam vid Bergvik och Ala, planerade vid sekelskiftet och stod färdigbyggd 1904. Tråkigt nog hann Herje inte att flytta in i på grund av sjukdom. Han avlider 1907. Fastigheten ägs idag av svegsfödda Britt-Marie Heier, född Magnusson, bosatt i Göteborg. Snett emot på andra sidan Jämtlandsgatan den ståtliga byggnaden från 1899  där Helsinglands Enskilda Bank kom att driva sina bankaffärer som följdes av AB Mälareprovinsernas Bank en kort tid, likaledes med Stockolms Handelsbank 1918 och Svenska Handelsbanken som flyttade in 1919. Fastigheten ägs idag av Härjegårdar. Den vitmålade byggnaden mitt emot banken var Halvar Jonssons affär, byggd 1914 av Petter ”Jämt-Anders” Andersson som 1923 även byggde egen affärslokal på Kyrkogatan (som längre framåt i tiden inhyste Edehags Järnhandel) varmed Jämt-Anders avslutade sin byggnadsiver 1939 med Anderssons Ekiperingsaffär i hörnan Kyrkogatan/Berggatan som gatan faktiskt heter och inte Bergsgatan som det står på några gatuskyltar. En del av uppgifterna här ovan kommer från Patrik Larssons skrift ”Svegsmons municipalsamhälle – från kyrkoplan 1903 till stadsplan 1932”. Patrik Larsson var tidigare miljöinspektör vid Härjedalens kommun, numer verksam vid Ragunda kommun. Foto: Privat

Vacker vinterbild på Svenska Handelsbankens hus i korsningen Härjedalsgatan/Jämtlandsgatan. Bild: Handelsbanken i Sveg

Vacker vinterbild på Svenska Handelsbankens hus i korsningen Härjedalsgatan/Jämtlandsgatan. Bild: Handelsbanken Sveg

Interiör från gamla Svenska Handelsbanken med kunder och personal. Bild: Handelsbanken i Sveg

Interiör från gamla Svenska Handelsbanken med kunder och personal. Bild: Handelsbanken Sveg

Foto från kyrktornet med Crantgården och den rödgula gamla bankbyggnaden i förgrunden. Tyvärr skyms Crantgården något av en stor björk. Kyrkparken åter omringad av staket som från förr i tiden. Foto: Mats Haldosén – den tredje september 2018 – i tryggt sällskap med kyrkvaktmästare Björn Westling.

Foto från kyrktornet med Crantzgården och den rödgula gamla bankbyggnaden i förgrunden. Tyvärr skyms Crantgården något av en stor björk. Kyrkparken åter omringad av staket som från förr i tiden. Foto: Mats Haldosén – den tredje september 2018 – i tryggt sällskap med kyrkvaktmästare Björn Westling.

Foto från 1913. Byggnadsarbetare i full färd med anläggande av två fastigheter, tomten till vänster som 1910 köptes av stenarbetaren och västgöten August Söderkvist som olyckligt tog livet av sig 1914 innan den ena av fastigheterna var färdigbyggd. I bouppteckningen efter August Söderkvist noterades att tomtens två byggnader inte var helt färdigbyggda. Den första oktober 1913 hade Postverket fått tioårskontrakt på att bedriva sin verksamhet på bottenvåningen. 1918 köpte Olof Forslin fastigheten av änkan till August Söderkvist. Granntomten till höger, vars fastighetsgrund håller på att läggas, är början till Sparbanken och stod klar 1913. De båda fastighetstomterna skulle ersätta tidigare hus som hade brunnit ned på nyårsafton 1902, däribland den så kallade ”politiska knuten” i hörnan nuvarande Jämtlandsgatan/Fjällvägen där det affischerades om offentliga tillställningar i bygden samt ett antal kyrkstugor som också gick upp i lågorna. Lite kuriosa är att 1912 hade Svegsmon 649 invånare medan det i hela socknen fanns 2 623 invånare. Det var alltså i omkringliggande byar de flesta folk bodde. Källa: författaren Erik J. Bergström. Foto: privat

Foto från 1913. Byggnadsarbetare i full färd med anläggande av två fastigheter, tomten till vänster som 1910 köptes av stenarbetaren och västgöten August Söderkvist som olyckligt tog livet av sig 1914 innan den ena av fastigheterna var färdigbyggd. I bouppteckningen efter August Söderkvist noterades att tomtens två byggnader inte var helt färdigbyggda. Den första oktober 1913 hade Postverket fått tioårskontrakt på att bedriva sin verksamhet på bottenvåningen. 1918 köpte Olof Forslin fastigheten av änkan till August Söderkvist. Granntomten till höger, vars fastighetsgrund håller på att läggas, är början till Sparbanken och stod klar 1913. De båda fastighetstomterna skulle ersätta tidigare hus som hade brunnit ned på nyårsafton 1902, däribland den så kallade ”politiska knuten” i hörnan nuvarande Jämtlandsgatan/Fjällvägen där det affischerades om offentliga tillställningar i bygden samt ett antal kyrkstugor som också gick upp i lågorna. Lite kuriosa är att 1912 hade Svegsmon 649 invånare medan det i hela socknen fanns 2 623 invånare. Det var alltså i omkringliggande byar de flesta folk bodde. Källa: författaren Erik J. Bergström. Foto: Privat

Vacker panoramabild över Sveg från 1922 med Kyrkogatan i mitten som till vänster om sig i förgrunden har Sparbanken och grannfastigheten i hörnan Jämtlandsgatan/Fjällvägen där Postverket hade sin verksamhet från 1914 fram till 1947. Senare kom fastigheten att inrymma Forslins livsmedelsaffär med bland annat färsk fisk till försäljning och goda charkuterivaror som Hans (Hasse) Forslin (1915-1967) fixade till, slakterikunnig som han var. Slutade sin yrkesbana vid Svegs slakteri som låg på västra sidan järnvägsbangården.  Fastigheten ägs idag av ??? Till höger Sparbanksfastigheten där kamrer Lars Emanuel Larsson (1864-1933) bedrev bankaffärer. Fastigheten ägs idag av ??? fråga Ulla Karlsson !!!Foto genom kommunens arkiv, fotograf Oscar Olsson

Vacker panoramabild över Sveg från 1922 med Kyrkogatan i mitten som till vänster om sig i förgrunden har Sparbanken och grannfastigheten i hörnan Jämtlandsgatan/Fjällvägen där Postverket hade sin verksamhet från 1914 fram till 1947. Senare kom fastigheten att inrymma Forslins livsmedelsaffär med bland annat färsk fisk till försäljning och goda charkuterivaror som Hans (Hasse) Forslin (1915-1967) fixade till, slakterikunnig som han var. Slutade sin yrkesbana vid Svegs slakteri som låg på västra sidan järnvägsbangården. Fastigheten ägs idag av Bengt-Åke Svensson i Södertälje. Till höger Sparbanksfastigheten där kamrer Lars Emanuel Larsson (1864-1933) bedrev bankaffärer. Fastigheten ägs idag av Svegs Hus AB. Bild: Härjedalens kommunns arkiv, fotograf Oscar Olsson

Sparbanken 1914. Vid sidan av texten som finns fastklistrad på fotot var Lars-Emanuel Larsson pappa till framlidne Lars-Erik Larsson (1916-2007), gymnastikdirektör vid Norra Real i Stockholm och filmfotograf vid Svenska Riksidrottsförbundet, som under många år höll Svegsbygden och övriga Härjedalen varmt om hjärtat med flitigt återkommande besök, en mångfald hembygdsartiklar i Tidningen Härjedalen och pappa till filmen Härjedalen/SvT Dokumentär. Bild: Swedbank Sveg, gåva av Lars-Erik Larsson

Sparbanken 1914. Vid sidan av texten som finns fastklistrad på fotot var Lars-Emanuel Larsson pappa till framlidne Lars-Erik Larsson (1916-2007), gymnastikdirektör vid Norra Real i Stockholm och filmfotograf vid Svenska Riksidrottsförbundet, som under många år höll Svegsbygden och övriga Härjedalen varmt om hjärtat med flitigt återkommande besök, en mångfald hembygdsartiklar i Tidningen Härjedalen och pappa till filmen Härjedalen/SvT Dokumentär. Bild: Swedbank Sveg, gåva av Lars-Erik Larsson

Interiör från nybyggda Sparbanken 1913 med den tidens kontorsmiljö, väsensskild dagens. Bild: Swedbank Sveg, gåva av Lars-Erik Larsson

Interiör från nybyggda Sparbanken 1913 med den tidens kontorsmiljö, väsensskild dagens. Bild: Swedbank Sveg, gåva av Lars-Erik Larsson

Vacker vy över dagens Sveg som i jämförelse med de gamla fotona från tidigt 1900-tal visar på hur samhället under ett sekel radikalt förändrats. Ett modernt samhälle med nya byggnader och bekvämligheter som badkar, dusch och toaletter till skillnad mot som förr, utedass, varmt vatten ur kranarna, kyl- och frysskåp, tvättmaskiner (som enligt världskände framlidne professor Hans G. Rosling är det bästa som hänt kvinnan), värme från element och luftvärmare, asfalterade gator, högertrafik, televisionsapparater fastsatta på väggar, tak och i badrum, kanske här och var en vattensäng att sova gott i, mikrovågsugnar, självgående dammsugare och gräsklippare och senaste nytt, som undertecknad nyligen fick höra av en god vän, är att om Du köper en ny brödrost med ett litet datachip fastsatt och inte använder den på 1 år, lägger den ut sig själv på ”Blocket” till försäljning. Foto: Mats Haldosén – den tredje september 2018 – i tryggt sällskap med kyrkvaktmästare Björn Westling högt däruppe i kyrktornet.

Vacker vy över dagens Sveg som i jämförelse med de gamla fotona från tidigt 1900-tal visar på hur samhället under ett sekel radikalt förändrats. Ett modernt samhälle med nya byggnader och bekvämligheter som badkar, dusch och toaletter till skillnad mot som förr, utedass, varmt vatten ur kranarna, kyl- och frysskåp, tvättmaskiner (som enligt världskände framlidne professor Hans G. Rosling är det bästa som hänt kvinnan), värme från element och luftvärmare, asfalterade gator, högertrafik, televisionsapparater fastsatta på väggar, tak och i badrum, kanske här och var en vattensäng att sova gott i, mikrovågsugnar, självgående dammsugare och gräsklippare och senaste nytt, som undertecknad nyligen fick höra av en god vän, är att om Du köper en ny brödrost med ett litet datachip fastsatt och inte använder den på 1 år, lägger den ut sig själv på ”Blocket” till försäljning. Foto: Mats Haldosén – den tredje september 2018 – i tryggt sällskap med kyrkvaktmästare Björn Westling högt däruppe i kyrktornet.

 

SVEGSBYGDEN FRÅN OVAN DÄR!

 

SE MER AV HÄRJEDALEN! Prenumerera på Hela Härjedalens Youtubekanal!

SE MER AV HÄRJEDALEN på Hela Härjedalens Youtubekanal!

 

Dela det här!

Latest posts by Mats Haldosén (see all)