Här kommer en djupdykning i Härjedalsföreningen i Stockholms historia sedan 1945. En historik i sammandrag av författaren Mats Haldosén som med hjälp av Kaj Nenning (som redan som liten var med om föreningens start) och tidigare ordförande Ulf Persson grävt fram guldklimpar sedan begynnelsen, gjort nedslag här och där. En förening som haft som måtto att främja medlemmarnas kulturella intressen och stödja kulturella organisationer som arbetar för Härjedalen.
Ordförande Solveig Andersson (av vemdalsbörd) har uttryckt det så här inför 75-årsfirandet nu på söndag den 15 mars i gamla fina lokaler på Kammakargatan i centrala Stockholm.
”Vi har med glädje lyckats hålla föreningen aktiv i 75 år. Självklart hoppas vi på en fortsättning i många år till, men det gäller att en yngre generation skall känna samma inspiration och stolthet som nuvarande styrelse och överta ansvaret så småningom. Det är oerhört viktigt att få med ungdomarna.
När jag blickar tillbaka på åren har ofta mina tankar gått till alla de många ideella krafter som under årens lopp ställt upp på allehanda vis. De förtjänar ett särskilt tack.”
De första konturerna till en härjedalsförening började ta form i december 1942. Då ringde Rut Tegnander, vemdalsbördig, till sin väninna Malin Svensson, bördig från Kolsätt, och undrade om inte de skulle kontakta och samla ihop härjedalingar i bekantskapskretsen för gemensamt luciakaffe? Jo, absolut, svarade Malin, vi ringer upp och för även budet vidare till Stig Linde.
Hedebördige Linde, som var föreningsmänniska och härjedalsprofet, blev eld och lågor när han fick höra talas om vad som var på gång. Kallt räknade Rut och Malin att det skulle röra sig om 10-15 personer när väl budskapet gått fram. Ringde konditori Fatburen på Söder och beställde luciakaffe och lussebullar. När så kvällen den 13 december kom kunde man räkna in 27 tvättäkta härjedalingar kring långbordet som omedvetet eller medvetet talade sitt landskaps tungomål.
Stig Linde fylldes av hänförelse, talade och läste på härjedalska. Satte som mål att bilda en härjedalsförening. Men i en stad som Stockholm är det mycket som hindrar beslut från att fullbordas i handling. Först hösten 1943 samlades man åter på konditori Fatburen, dock denna gång med 75 intresserade på plats. Förslag om bildande av en härjedalsförening diskuterades men nu bestämdes att göra det ordentligt och inte rusa åstad i blindo. Låta idén mogna.
Hösten 1944 bildades en interimsstyrelse bestående av Karl Dahlin, Rut Tegnander, Malin Svensson, Sven-Olov Tjärnberg, Ingemar Hedstrand och skulptören Emil Näsvall vilka började författa stadgar som sedan presenterades vid första föreningsmötet den 27 januari 1945. Till den sammankomsten i HSB-salen kom hela 175 personer. Succé på många vis.
Det blev en glad kväll med många härjedalingar som inte sett varandra på många år. Klappade om varandra och pratade om gamla tider, gemensamma minnen och bekanta. Det var som om alla var släkt på nära håll. Den festligare delen av sammankomsten inleddes med musikstycken av viloinisten Jack Kritschewsky och hans fru Svea, gitarrspelerska från Lillhärdal. Under thésupén sjöng K.H. Bergström från Ytterhogdal till gitarrspel.
Föreningens första styrelse kom att bestå av Stig Linde, Sven-Olov Tjärnberg, Rut Pettersson, Karl Dahlin, Ingemar Hedstrand och Emil Näsvall.
Ordföranden 1945-2019 1945 Stig Linde 1948 Karl Dahlin 1960 Sven-Olov Tjärnberg 1963 John Frödin 1967 Fritz Härjevik 1975 Gösta Kilsved 1990 Sune Karlsson 1991 Bernt Eriksson 1992 Kaj Nenning 2009 Alf Gunnerfält 2013 Ulf Persson 2016 Siv Sjögren 2017 Solveig Andersson
Foto från sannolikt 1991 då Bernt Eriksson var ordförande i ett år.
30-årsjubileum 1975
30-årsjubiléet 1975 blev en jättefest. Hela 405 härjedalingar samlade på restaurang Hasselbacken ute på Djurgården där det serverades Renstek à la Helags och dansades till två på natten. Och inte bara det. Festen inramades av populära inslag som vacker prosa från Härjedalen framförd av Mina Rönning från Tännäs iklädd hembygdsdräkt. Visor framförda av Evert Ljusberg från Hede och Usidom Vohlin från Glöte.
Föreningens nyvalde ordförande Gösta Kilsved på plats och kvällens toastmaster var Fritz Härjevik, ordföranden innan Gösta Kilsved. Fyra av föreningens grundare utnämndes till hedersmedlemmar och tilldelades diplom och blommor: Sven Brandt, Vemhån, Sven-Olov Tjärnberg, John Frödin, Sveg, och Emy Nenning, Glöte.
50-årsjubileum 1995
När det vankades 50-årsjubileum kom 300 personer till Mälarsalen i Brygghuset vid Odenplan. En fartfylld tillställning med underhållning, god spisning och mangrann uppställning i demokratiska former när dansen tog vid. Både nära och långväga gäster på plats. Från Härjedalsgillet i Vancouver i Kanada en gratulationshälsning, undertecknat Mrs Carol Black.
Och i ett tidningscitat står det att läsa: ”Samhörigheten var stor och en del del drog på lite extra för att på sätt markera stolthet som en härjedaling känner för sitt ursprung och hembygds dialekt”. (Källa: Östersunds-Posten, reporter Lennart Svensson, Ytterberg).
Surströmmingsfest!
Populärast fest har onekligen varit Surströmmingsfesten. Avnjuta den goda surströmmingen med all dess goda tillbehör, mandelpotatis, lök, helst rödlök, tunnbröd, helst mjuk säger en del för att göra en klämma, och messmör samt passande drycker från ”Härjedalsbaren” för att sedan avrunda med kaffe och hembakat bröd.
En ofta återkommande festplats för surströmmingsfester har varit Akalla by i norra Stockholm. En gammal by med historiska anor ända till bronsålderns tidevarv. En av de bäst bevarade byarna i Stockholm med offerkälla och vikingagravar. Inte konstigt att föreningen förlagt flera surströmmingsfesterna hit med härjedalstrubadurer som Evert Ljusberg och Stefan Ström som tog vikingafesten till än högre höjder.
Andra musikanter som glatt föreningen med besök är naturligtvis Roland Cedermark och Jonas ”Stubben” Jonasson sjungandes Mosippan respektive Härliga Härjedalen. Här ett härligt foto på de båda i samsång – vilket drag det måste ha varit! Ungefär som vid föreningens vårfester då det sannerligen var drag under galoscherna.
och i väntan på den kokta potatisen inandas djupt i näsborrarna den ljuvliga förföriska doften. Ett tillstånd av nirvana säger en del. Nirvana det eviga, lycksaliga tillståndet av fullständig
själsvila.
Utflykter
En minnesrik och uppskattad resa gjordes 1980 till Vancouver i British Columbia för möte med härjedalingar i västerled. På plats vid den nordamerikanska västkusten välkomnades de av Härjedalsgillet i Vancouver under ledning av Mrs Carol Black och det blev många dagar av samkväm, utflykter och underhållning.
Härjulfbladet
Roande inlägg i föreningens informationsblad Härjulfbladet har också under åren passerat revy. För att nämna ett par flitiga medarbetare, professor emeritus Evert Vedung från Uppsala (Herrö) och författaren Erik J Bergström från Glöte: Skogsrået av Evert och Minnen från åren i Stockholm av Erik.
Årets Härjedaling
En utmärkelse, ett vandringspris, en tavla/trärelief ”Grubbans” av skulptören Emil Näsvall född i Ljusnedal (1908-1965). Vandringspriset har sedan 2008 utdelats till person som har gjort något speciellt för landskapet. En jury bestående av ordföranden och två medlemmar i Härjedalsföreningen, en representant från Härjedalens kommun samt Tidningen Härjedalen.
2008 Erik J Bergström
2009 Ingvar Karlgren
2010 Tage Persson
2011 Hans ”Hans Ersa” Eriksson
2012 Anna-Carin Zidek
2013 Torgny ”Kingen” Karlsson
2014 Ida Ingemarsdotter
2015 Mats Haldosén
2016 Otto Mann
2017 Tord Grip
2018 Roland Cedermark
Studiebesök i riksdagshuset
Inbjudna av svegsbördiga Beatrice Ask (ordförande i justitieutskottet, tidigare justitieminister och idag landshövding i Södermanlands län) slöt Härjedalsföreningen upp måndag kväll den 23 november.
Det blev en uppskattad och intressant kväll. Rundvandring i Riksdagshuset. Guidades bland annat i Riksdagshusets Plenisal där det idag finns 353 platser. Förstakammarsalen och Andrakammarsalen besöktes också. Mellan kammarsalarna passerades Stora trapphallen där det står byster föreställande tidigare statsministrar, Karl Staaff, Arvid Lindman, Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Olof Palme och medaljonger av Thorbjörn Fälldin och Ingvar Carlsson.
Guidningen avslutades i fikarummet Neptunus där Beatrice hade dukat upp med kaffe och hembakade kakor och lussekatter.
