Så går då resan vidare med författaren Mats Haldosén i skrivprojektet Optimismens år – Svegsbygden på sextiotalet.
Den ska ses som en historisk faktadokumentation som utgår från intervjuer med tidigare och idag bosatta människor i Svegsbygden, gamla foton, berättelser och dokumentation som ger en bild av ett spännande decennium då optimism och förändring präglade människa och samhälle.
Att föra samman det förflutna med vår samtid, att förstå hur det en gång var för att förstå nuet. Alla välkomna att delta! Väck minnena till liv! Vad minns Du av sextiotalet? Kontakta artikelförfattaren 070-686 57 56 alternativt mats.haldosen@gmail.com och ge din berättelse, gärna med fotografier. Mats gör nu en rivstart med fyra stora händelser i Svegsbygden, Sverige och världen:
Inleder med en händelse för 65 år sedan som jag kallar för inträdesbiljetten till sextiotalet, brytningstiden mellan 50- och 60-tal när optimismen är på tillväxt. Tänker på sommaren 1959 då världen kom till Svegsbygden (var då sex år gammal) och för en tid satte bygden på kartan.
Vad hände? Jo, Ingemar Ingo Johansson kom på besök efter att den 26 juni erövrat världsmästartiteln i tungviktsboxning i Madison Garden i New York efter flera knockar och knock-out med högern däckat motståndaren Floyd Paterson. Floyd som senare återerövrade världsmästartiteln och blev stor Sverigevän.
Drygt två veckor efter Madison Garden anlände Ingo Svegs Idrottsplan söndag den 12 juli för en uppvisningsmatch i tre ronder med broder Rolf som sparring som bjöd på hejiga rallarsvingar och skojiga slag. I en boxarring tillverkad av Korv-Johansson, den då 70-årige Rolf Johansson från Sveg.
Omringade av en publik på hela 3 000 åskådare (ska då veta att i Sveg bodde 2 076 personer) som när väl Ingo sprang in på gräsplanen skrek publiken mycket högre än den i Yankee Stadium, rapporterar tidningen Expressens utsända.
Finns en Svegsbo idag Göran Carlström som på en Karibienresa på kryssningsfartyg tillsammans med Stefan Tullnérs och Håkan Olofsson träffade Ingemar Johansson av en tillfällighet och fick en stunds samtal. En händelse som Svegsgrabbarna för alltid bär inom sig,
Ingen hejd på optimismen
Som sagt. Ingen hejd på optimismen. Sverige gick som tåget och i takt med åren kom sociala reformer som gick hand i hand med en förbättrad ekonomi. 1964 upplevde Sverige den starkaste tillväxten i ekonomin någonsin. Konsumtionen på högtryck, snabba klipp, en slags variant av dagens bäst-före-datum på livsmedelssidan, det vill säga kort levnadstid. Slit och släng var melodin som gällde.
Min gode vän Mats Widén, 81 år, från Sveg har här en tänkvärd och rolig berättelse att förtälja:
Somrarna 1964 0ch 1965 hade jag anställning hos Vägförvaltningen i Z-län (Jämtland/Härjedalen) och C-län (Uppsala). Kom då i kontakt med asfaltsläggarna som sommartid hade det svettigt värre.
När fredag kom köpte de sig en fin vitskjorta för lördagsdansen och eventuella krogbesök. En skjorta som de sedan åter tog på sig på måndag inför arbetet då asfaltläggningen fortsatte. Men nästkommande fredag hade den snygga vitskjortan gjort sitt, smutsig och luktade asfalt.
Så vad gjorde de? Jo, slängde den och köpte en ny och slapp tvätten. Enklare så, tyckte de, som var den rådande jargongen på den här tiden.
Livlig kommers i Svegs centrum
På en av affärsgatorna i centrala Sveg var aktiviteten stor. Framför allt i ekiperingsaffärerna då dam- och herrmodetrenderna avlöste varandra i hög takt. Då fanns Anderssons herr- och damekipering och Lagerköp tillhanda. Gällde det skor gick man till endera Svegs Skohandel eller Östbergs skor.
Kommersen i centrum av Sveg var i det stora hela livlig i alla affärer med också många kunder som kom infarande från omkringliggande byar och satte färg på tillvaron. Då levde gamla centrum i Sveg.
Hejdlös konsumtion, 1967 kom baksmällan
Hejdlös konsumtion med en ekonomisk planering som det var si och så med i tänket. 1967 kom baksmällan. Nedskräpning och oordnad sophantering började ifrågasättas och diskuteras på riks- och kommunnivå.
Så här kan vi inte ha det. Nääh, absolut inte, tyckte Olle Mellgren från Överberg som under sextiotalet gjorde Svegsbygden en stor tjänst med sin rundvandring dagarna i ända med hopplock av allehanda artiklar och bråte som kastats ut i naturen, samhälle och längs närliggande landsvägar.
All heder åt Olle som verkligen gjorde en stor och betydelsefull insats för en ren natur och samhälle. Många gånger utan skälig ersättning. Minns honom väl. Tyckte om att tala med honom under uppväxtåren, stolt som han var över sin ordningsvaktsbricka.
Mats Widén har uttryckt det så här:
1962 initierade Svenska Naturskyddsföreningen kampanjen Håll naturen ren. Var det den som fick Olle Mellgren att börja det renhållningsuppdrag som han mer eller mindre kom att viga sitt liv åt?
Senare omkring 1970 löd budskapet Håll Sverige rent för den minnesgode. Tacksamma skall vi vara över vad Olle gjorde och ju längre tiden går och ju mer man tänker på Olle, dess varmare blir tankarna. Olle Mellgren, en sann hedersman i Svegsbygdens historia!
Härjedalen visar 1966
En stor händelse som inte obemärkt får passera är utställningsmässan Härjedalen visar som pågick 9-17 juli 1966.
Den hittills största utställningsmässan i landskapet som besöktes av över tiotusen personer och genomfördes nedanför Samrealskolan (nuvarande Södra skolan) och prästgården på den så kallade prästtäkten där Svegs camping ligger idag.
Händelserika dagar med flera utställare från Härjedalen. För att nämna några: Härjedals Resor från Funäsdalen och Härjedalens Trä från Hede med sin Sonfjällsstuga, Valter Nylund från Lillhärdal med sin Lillhärdalsälg och figurer i natursten, Erik Andersson med sitt BP-center i Sveg, Göte Palmeklev med sina konditorivaror från Nya Konditoriet och föredrag om skogsbruket i Härjedalen samt ska också nämnas invigning av utomhusbadet i Sveg som idag är ersatt av en simhall.
Lördag den 16 juli brakade det loss i Sveg
På lördag den 16 juli, näst sista dagen, brakade det loss i SvegPlötsligt befann sig samhället i strid med Fi, fienden. Dessförinnan tal av försvarsminister Sven Andersson (s) som följdes av en stor uppvisning av Försvarsmakten.
Med dunder och dån kom flygflottiljen F 15 från Söderhamn med sina A 32 Lansen, attackversionen, och bjöd på en stridsövning där målet var Pungviken på Hindrikssidan, andra sidan av Ljusnan.
Simmande bandvagnar och upprättande av pontonbro, helikopteruppvisning, fallskärmsövning, civilförsvarsövning, terrängkörning med bilkåristerna och på nära håll studera en uppställd kustartillerikanon samt lyssna till musik av militära musikkåren.
Flygvapnets utställnings tält var mäkta populärt bland oss barn och ungdomar. Där förevisades senaste stridsflygplanet Draken som gjorde hela imponerande 2 Mach i överljudsfart på hög altitud som motsvarar 2 450 km/tim. Vi blev tjenis med flygteknikerna Ivan Isak Isaksson och Birger Larsson från F 15. Slutade med att jag blev flygvapenpojke (som det då kallades) på tre veckors sommarläger på F 9 i Säve-Tuve norr om Göteborg med stridsflygplanet brittiska Hawker Hunter medan broder Lars-Arne deltog på sommarläger på F 12 i Kalmar med flottiljens J 35 Draken.
Det här var vid en tid då svenska Flygvapnet rankades som fjärde starkaste flygvapnet i världen, rådde allmän värnplikt och folks inställning till Försvarsmakten var positiv. Och nu 2024, 58 år senare, kraftig upprustning av Försvaret med anledning av en orolig omvärld i vår direkta närhet, krig i Ukraina.
NASA, amerikanska rymdstyrelsen, sensationellt på plats i lilla Sveg
Bo Jansson, med kameran under flera decennier
Samtliga fotografier från utställningsmässan tagna av handelslärare Bo Jansson som ofta sågs med sin kompis kameran för att fånga vitt skilda tillställningar, möten med människor och byggnader i Svegsbygden under flera decennier. Erhöll 2006 års kulturpris av Härjedalens kommun.
Högertrafikomläggningen 1967
Den tredje september 1967 är en händelse som härjedalingarna inte undslapp – högertrafikomläggningen. På radio och tv sjöngs Håll dig till Höger Svensson med Rock-Boris och Telstars som trumpetades ut i etern land och rike runt. Hur skulle det gå? Det var frågan på mångas läppar. Från vänster till höger? Klarar vi det?
Apollo 11:s månlandning
Avslutningsvis om Apollo 11:s månlandning i juli 1969 som var den riktigt stora händelsen i megaformat. 21 juli svensk tid och 20 juli amerikansk tid med hundratals miljoner världen över som via tv-apparaterna följde den spännande månlandningen i Stillhetens hav.
Kl 03.56 för att vara exakt satte astronauten Neil Armstrong ned foten på månen med att säga ”That’s one small step for a man, one giant leap for mankind” (detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten). Månlandaren hette The Eagle (Örnen).
Spänningen var på topp
Var då 16 år gammal och spänningen på topp. Sanslöst rafflande upplösning av månlandningen och det oförglömliga steget när Neil Armstrong sätter ned foten på månens yta.
Vi var på väg hem till Sveg från fäboden Kristinehamnsvallen vid Hundsjön när pappa Olle plötsligt stannade bilen på en höjd. Ut ur bilen steg vi.
Mamma Lillan i sällskap med pappas morbror hemmansägaren Helmer Jönsson (1891-1981) från bondgården Mångs i Byvallen. Alla blickade vi upp mot månen som var i fullt sken och lyckligtvis molnfritt. Bara några timmar innan månlandningen skulle äga rum.
Förunderligt sade den då 78-årige Helmer. Ska verkligen människor för första gången landa på månen? Helmer som varit med om en tidsresa med fantastisk utveckling i samhället på områden som vetenskap, teknik och medicin. Så många år av förändring på gott och ont (upplevde också första och andra världskriget).
För den intresserade finns intervjun som Mats Haldosén gjorde 1988 med astronauten, piloten och månbilsföraren Harrison H. Schmitt ombord på Apollo 17 som blev det sista besöket på månen i december 1972 inom ramen för Apolloprojektet. Harrison H. Schmitt berättar här om månresan och tänkta resor till Mars.
Nu 36 år senare högst aktuellt med tanke på dagens utarbetade planer på att åter föra människor till månen och förhoppningsvis sätta ned människor på planeten Mars. Publicerad på sveg.se 2019 – 50-årsminnet av månlandningen – på länken Långläsning.
