Blocköverskridande styre med S, C och M i Härjedalen

Vid en presskonferens under måndagen presenterades ett förslag till ny politisk lösning för Härjedalens kommun.

Förslaget innebär att Härjedalen under mandatperionden 2019-2022 styrs av Socialdemokraterna, Centern och Moderaterna tillsammans, och där Centerpartiet och Socialdemokraterna delar på posten som kommunstyrelsens ordförande. Anders Häggkvist (C) föreslås bli kommunstyrelsens ordförande 2019-2020 och Lars-Gunnar Nordlander (S) föreslås att ta över uppdraget till 2012-2022. Tillsammans samlar majoriteten 21 av 31 mandat.

Vem som blir kommunalråd, ordförande i kommunstyrelsen och nämnderna avgörs på kommunfullmäktiges möte den 10 december. Det gemensamma förslaget från Socialdemokraterna, Centerna och Moderaterna ser ut så här:

Kommunalråd 1 januari 2019 – 31 december 2020
Anders Häggkvist (C) kommunalråd 100 procent,
Lars-Gunnar Nordlander (S) vice kommunalråd 50 procent.

Kommunalråd 1 januari 2021 – 31 december 2022
Lars-Gunnar Nordlander (S) kommunalråd 100 procent,
Anders Häggkvist (C) vice kommunalråd 50 procent.

Under mandatperioden har Thomas Wiklund kvar sitt uppdrag i den, med Bergs kommun, gemensamma miljö- och byggnämnden.

Övriga förslag till poster under mandatperioden
Ordförande i kommunstyrelsen 100 procent: Anders Häggkvist (C) 2019-2020, Lars-Gunnar Nordlander (S) 2021-2022.
Ordförande i bildningsutskottet 40 procent: Johan Fredholm (M).
Ordförande i socialutskottet 50 procent: Lars-Gunnar Nordlander (S) 2019-2020, Anders Häggkvist (C) 2021-2022.
Ordförande i kommunledningsutskottet: Anders Häggkvist (C) 2019-2020, Lars-Gunnar Nordlander (S) 2021-2022.
Ordförande i samhällsbyggnadsutskottet 20 procent: Lars-Olof Mattsson (M).

Politisk plattform för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna 2019-2022.

Övergripande inriktning. Vi har under lång tid, till följd av vår starka ekonomi, kunnat upprätthålla en struktur på den kommunala organisationen som är anpassad till den tid när vi var 15 000 innevånare. Detta har dessutom skett på ett sätt som gått ut över fastighetsunderhållet i kommunens lokalbestånd. Vår ekonomi är, till följd av minskat skatteunderlag, minskad skatteutjämning mellan kommuner och sämre avkastning på säkra placeringar, inte längre lika stark.

Vi behöver därför anpassa kommunens organisation och lokalbestånd till den situation vi befinner oss i, för att säkerställa kommunens framtida förmåga att leverera den välfärd som krävs.

Under mandatperioden sker ingen konkurrensutsättning av verksamhet inom skola, vård och omsorg. I den mån alternativa driftsformer prövas i andra verksamheter kommer sociala krav motsvarande kollektivavtal att ställas i upphandlingen.

Syftet med arbetet är att försätta kommunen i ett skick som möjliggör att vi kan leverera den välfärd som krävs, med en ekonomi i balans, på ett sätt som inte motverkar inflyttning och näringslivsutveckling. Detta kan komma att kräva fler samarbeten med andra kommuner samt även mellan kommunen, civilsamhället och näringslivet.

Vård och omsorg. Vi ser att vi på sikt kommer att få en allt äldre befolkning. Detta innebär att vi behöver planera morgondagens äldreboenden redan idag.

För att säkerställa att det går att få vård och omsorg när den behövs och för att säkerställa att det är möjligt att rekrytera personal. Särskilda boenden bör ha närhet till och samarbete med en hälsocentral. Förändringar i äldreboendestrukturen ska ske med hänsyn till lokalkostnader för kommunkoncernen som helhet och driftekonomi för äldreomsorgen, inklusive hemtjänsten.

Skola. Vi behöver anpassa skolstrukturen för att möta framtidens krav. Lokalerna måste vara anpassade till undervisningen och organisationen ska nyttja tillgänglig kompetens på bästa sätt.

Det är också viktigt att gymnasieprogram och vuxenutbildning ges en sådan inriktning att de bidrar till att lösa framtida rekryteringsbehov inom kommun och näringsliv.

Förändringar i skolstrukturen ska ske med hänsyn till lokalkostnader för kommunkoncernen som helhet och driftsekonomin för skolorna.

Bostäder. Inom allmännyttan finns ett bostadsbestånd som behöver anpassas till den efterfrågan som råder idag. I områden med stor efterfrågan upplevs en brist och i områden med mindre efterfrågan finns ett överskott. Delar av beståndet är dessutom i ett sådant skick att det behöver renoveras eller fasas ut. Att detta görs är av yttersta vikt för att möjliggöra inflyttning och rekrytering, men också för att säkra kommunens ekonomi.

Näringsliv. En bra vård, skola och tillgång till bostäder har en avgörande betydelse för näringslivet, som i likhet med kommunen har rekryteringsutmaningar. Det behövs dessutom en god dialog mellan kommun och näringsliv.

Till följd av vårt ekonomiska läge är vi tvungen att prioritera arbetet med kommunens struktur vilket kan komma att gå ut över vår förmåga att medfinansiera näringslivsprojekt. Vår ambition är att det arbetet ska stärka vår framtida medfinansieringsförmåga.

Medborgare. Det är vår ambition att förankra arbetet hos allmänheten och berörda intresseorganisationer samt också inhämta synpunkter. Det är viktigt att vara tydlig med att grunden till de förändringar som görs både i lokaler och organisation handlar om att hantera en ekonomisk verklighet.

Vi vill att kommunen ska leverera en bra välfärd. Det är däremot omöjligt att
garantera att ingen kommer att uppleva förändringarna som en försämring, till exempel genom att hjälpen eller servicen tillhandahålls på annat sätt än tidigare.

Medarbetare. För att lyckas med förändringar i lokalbestånd och organisation krävs en god förankring hos medarbetarna om vad som händer och varför det händer.

En god dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna utifrån det centrala samverkansavtalet är en nyckel för att lyckas. I den situation vi befinner oss kan vi inte undvika förändring, även fast vi vet att förändring ofta medför oro för medarbetarna.

Valresultat – kommunvalet Härjedalen 2018